Surkärringen talar ut
Nu är jag tjurtanten som klagar...
Skällde ut min snorunge till granne efter noter när dom kastade smällare från ballkongen. Då gick dom ut på gården....suck! Vilken skillnad det blev! NOT!
Skällde lite till, då gick dom. Sen va jag så snäll så jag tackade idioten för att han fattade piken.
Åh, det är lugnt, säg till om vi stör sa han...
Nu är klockan 23.30 och det är fest för hela jävla grannskapet där uppe.
Orka klaga...Orka somna till skakande väggar och en säng som hoppar!
JAG VILL FLYTTA NU!
Tur att jag har Stina som nattgäst så jag får klaga lite till henne och så får man lite förståelse!
Känner mig gammal och grå som klagar...
Ska ha en sjujäkla fest innan jag flyttar ut, ska bjuda in hela bäckby/råbys trummorkester och hålla på hela natten. Ska sitta i trappen, en våning upp och skrika jalla jalla!
Hade nedräkning innan jag flyttade in, nu har jag nedräkning innan jag flyttar ut. Deja vu....
Funderingar från en 3 åring!
trasselsudd
Jobb i dag. Extratider är sällan kul sekunden man stämplar in, men härliga när dom är avklarade.
Hade med lilla J till jobbet. Hon va mäkta stolt över att få vara med. Sen kom Anki och hämtade fröken. Först bröt hon ihop en bit och skulle inte alls med. Tack och lov så ångrade hon sig sen och följde med.
När jag hämtade henne va hon helnöjd över deras dag i stallet och alla3 kinderägg hon klämt i sig!
Tog en kopp kaffe innan vi begav oss längst ut på en enslig skogsväg långt bort i Sevalla.
Väl där vart det ett kärt gammalt möte med våra f.d grannar Bella, Andy och Angelica.
Tiden går fort och det va i maj vi träffade dom sist. Tjejerna lekte länge medans vi drack kaffe och snackade.
Hoppas det inte tar lika lång tid innan vi ses igen. Kanske räcker med att locka med lekplatsen så kommer dom över när vädret är lite roligare.
Ibland (läs ofta eller jämnt) blir jag så less på mig själv som ska vara så otålig.
Om man inte får bekräftelse på att vara omtyckt tar man det som ett tecken på ointresse.
Hur många gånger har vi inte diskuterat det där på våra "skvallerkvällar"!?
Men alla är vi ense om att det är så.
Sen att det faktiskt finns folk som inte släpper allt bara för att det finns någon dom träffar, är obegripligt...eller mest frustrerande. Samtidigt som det är avtändande. Ju hemligare dom är, desto mer intresserad blir man.
Och så tycker man inte att man är så kompliserad och krävande...right!
Kraven vi ställer kanske är orimliga. Men vi är ju tjejer...
Det är tanken på när man återigen ligger och krälar i leran som skrämmer.
Man vill inte öppna dörren innan man vet att det är riskfritt.
Tanken är ju inte att man ska vara den där knepiga bruden med alla hjärnspöken, men bättre fly än illa fäkta.
Måste ju veta när man ska ropa på the cold hearted bitch.
Eller måste man veta det?!
Hm, jag är för kompliserad för mitt eget bästa.
I vanlig ordning.
Om du inte förstår vad jag har skrivit så är det ingen idé du frågar mig....när skallen är som ett trassligt garnnystan blir det inte bättre än såhär.
Mysfredag
Om man är 14 år så tror man tydligen att hela världen är ledig en torsdag bara för att man själv har jullov. Dessutom tror man att alla väggar i ett hyreshus är ljuddämpade. Man tror tydligen också att man inte hörs in till grannarna när man faktiskt står ute på balkongen och skriker i mobiltelefonen. Sen har man inte heller kommit på att basen på stereon dunkar rätt kraftigt, ända ner till grannen.
Som råkar vara...jag!
Blir inte ofta arg, men jag hade sån god lust att ta en liten brevbomb och kasta in den till den finna otvättade tonårspojken som bor ovanför mig. Men då får jag väl fuktskador i taken när han sängväter. Vet inte om det va han eller några tjejer som pep värst, i väntan på målbrottet är detta mycket oklart...
Var tvungen att slänga på nån gammal balladskiva så man fick fokusera på annat när man skulle sova.
Men det var ett jäkla härg däruppe. Skönt att man ska flytta! Tvi!
Sov som en kratta den natten, mardrömmar och vaknade flera gånger om. Jag som brukar sova som en törnrosa!
Höll på att avlida på jobbet, tröttmössa som jag va.
Åkte och hämtade lilla J efter jobbet & fick i mig lite mat, tack för det!
Junsan somnade även idag på vägen hem från farmor, måstye vara hårt att få full uppmärksamhet en hel dag.
Drog hem, gick ut med grannens jycke och plockade hem min egen.
Lite senare kom Stina över på en dos skvaller och även Lina kom över sen.
Kikade på lita gamla bilder från våra utflykter i somras. Det ända vi kom fram till var att det va en underbar sommar och att vi va feta, fula, finniga osv. Klankande ner på oss själva i tur och ordning medans dom andra 2 gjorde sitt bästa för att peppa. Sen va det nästas tur. Så gick vi runt några varv. Tror dock Lina toppade listan med att hitta flest fel på sig själv.
Men vi tycker du är snygg i vilket fall, sen får du säga vad du vill!
Ha ha!
Vinkade av mina vänner lite senare och kikade runt på allt som ligger huller om buller i lägenheten.
Tittade lite till...och satte mig här.
Det kommer ju ändå inte försvinna så det är ju knappast någon brådska.
Nu ska jag tälja ett basebollträ av mitt datorbord.
Natti.
Nytt år i sikte
Har ingen koll på jobbdagar, dagistider, hästar, partaj, bokade dagar och sånt. Kanke är därför jag stissar runt som jag gör.
Planering, ska bli nästa års löfte.
Kommer skita sig, det vet jag redan men jag kan ju försöka.
Dessutom ska jag, precis som förra året sluta röka.
Förra året la jag av vid tolvslaget och sen åkte jag på semester till mallorca i maj. Väl på stranden va det ju inte lätt att säga nej när båda boysen håvade upp en varsin cigg.
Men i år ska jag sluta den 13 januari. Då är vi hemma från London. Ska dela rum med Anna som röker, vilket betyder att frestelsen kommer vara för stor och jag kommer misslyckas. Och då är det ju ingen mening med det hela.
Ska det blir av, ska jag klara det!
Sen vet jag att så fort jag har tid att snöra på löpardojjorna igen så kommer det pusha mig ännu mer.
Konditionen körs i backen av cigg och det gillar jag inte.
Va och kikade på nytt golv till lägenheten idag. Hittade ett snyggt svart golv som kommer bli kanon!
Junie hittade rosa prinsesstapeter. Hade i nåt svagt ögonblick lovat henne att få välja själv.
Vissa saker är 3 åringar väldigt bra på, minns roliga saker tex.
Nu har jag abstines att komma upp på hästryggen igen, det va alldeles för länge sen och det kliar i kroppen.
Vill ut och röja på alla mjuka grusvägar som det pissiga vädret bidrar till.
Ska se till att det blir av snart. Måste bara kolla upp att man ledig snart. Min lediga helgen lyckades jag fylla upp med extratider.
Tur att man kan rocka på nyår i varje fall. Blir med med mina vänner och våra barn.
Har jag tur följer även Stina med!
Då är hela "lilla familjen" samlad och bättre sätt att sjunga in det nya året på får man leta efter.
Sen hoppas jag att 2008 är lite snällare mot mig och att motgångarna byts ut mot medgångar.
Har vissa saker som står högt upp på "vill ha listan". Vissa saker enklare än andra.
Men den som väntar på något gott kanske inte väntar förgäves?
Jag vet inte, bestämmer ju inte själv. Men jag hoppas på att just den saken kommer ordna sig ändå.
Vill nämligen det... really bad!
Kan bara hoppas....och det tänker jag göra.
Nu ska jag gå och dra fram min hund under sängen. Nyår är flera dagar bort men det ska ändå smällas en jävla massa smällare så att Selma håller på att gå under. Hopplöst att gå promenader med henne, hon drar bara hemåt med svansen mellan benen och skakar.
Kan ju knappast droga henne i 2 veckor.... suck!
Klämmer in lite bilder från dagarna som gått.
Har lyckats radera bort bilderna från när tomten kom på julafton. Mig gör det inget för han hade mask på sig så jag vågade knappt titta på honom.
Tjock och proppmätt efter julmaten. Jag, brorsdottern Filippa och min käre pappa!
Syrran visar vad hon önskar sig i paketet nästa år.....
True love!? Nyförlovade paret i en stund av kärlek.
Juldagens galej. Jag, Lina och Pandy
2 ägg. Pandy & Tobbe
Hemma från månen...
Dame Edna Junior?
Turn my world around
Julen är förbi, alla ansträngningar och presenter äv avklarade och snart bortglömda.
Firade julen med familjen i sthlm.
Nya traditioner som kommer... tiderna förändras.
Fick ivarje fall vara med både mamma & pappa, syskonen och mormor samtidigt.
Det gillar jag.
Dagarna har bara susat iväg, vet knappt vilken veckodag det är.
Ska uppdatera bättre...så fort jag slutar stissa runt.
Bmb igår.
Lina, Andreas & Tobbe va här innan. 21.00 hänger man utanför månen och tittar på kön...
Glider in och har en riktigt kul kväll.
Träffar många människor man känner.
Kryper ner i min säng på natten och önskar fler nätter som slutar på samma sätt.
Sked.
Änglar finns
Idag skrev jag på papprena till min nya lägenhet.
Shit, nu har jag köpt den. Allt har gått så fort, men med lite support från min omgivning så har jag insett att det kommer bli bra.
Det är inte värre än att jag kan sälja den om jag inte trivs eller så.
Nu är det bara renovering och allt som ska fixas.
Funderar på att bjuda in mina kära vänner på en spritfest. Dom ska få ett varsitt blåställ och en pensel, en burk med vitfärg och sen får dom fria händer....óch sprit.
Om allting ändå ska bli vitt så kan man inte misslyckas? Eller?
Stina kanske skulle lyckas få med lite matrester på väggen iofs, får hon tål inte sprit.
Men annars blir det nog bra. Innan Stina blir för full ska hon få komma med åsikter om inredningen, ingen kan som hon!!
Sen ska det läggas golv, men då måste jag nog slänga på mig en tröja där det står "hantverkare sökes" och trippa ner på bmb och kasta med mina långa fransar hysteriskt.
Eller så ber jag bara mina manliga vänner om hjälp och hoppas på att lite middagar räcker långt.
Får se vad som blir lättast.
Idag kom jag på att det kanske är dax att börja handla julklappar. Hade inte så många att köpa till, men vissa kan jag inte undvika. Vill inte heller för den delen.
Men det blir sparsamma klappar.
Idag fick jag veta att det finns så generösa människor bland oss. Såna som ger tillbaka hoppet om att människor inte bara är idioter som stjäl av andra eller förstör.
Ett kuvert med ett innehåll från någon som absolut inte på något sätt måste hjälpa mig. Men som gjorde det ändå.
På ett sätt som värmde mitt hjärta och som fick mina ögon att tåras. Kommer inte glömma det och hoppas att jag någondag kan göra samma sak till en som behöver det.
Fick en putt i uppförsbacken och ett hopp om att man snart ser över kullen.
Nu ska jag sova, imorgon vill jag vara utvilad.
45 minuter
Ingen mäklare som ringt än... ser ljust ut. Men man har ju lärt sig att ingenting är klart förrens alla papper är påskrivna.
Sen ska jag kasta mig rakt in i den hysteriska julhandeln på jobbet, men jag har något att se fram emot imorgon så jag överlever nog.
Blä
Fråga är...vart ska jag börja?
Kanske här.
Min mamma är en oerhört generös människa. Det bevisade hon ännu en gång när jag skulle få ett presentkort av henne för att kunna förnya min garderob lite grann. Vart såklart glad för nu skulle jag äntligen kunna införskaffa mig i ett par nya jeans.
Snäll som hon är så skickar hon presentkortet på posten. Hade planerat in att jag skulle ta med det till sthlm idag när vi skulle julbaka. Tänkte dra med syrran till Kista när barnen julbakade med mormor.
Men!
När jag kommer hem efter jobbet i måndags ser jag det som får mig att tappa hoppet om goda människor.
Mitt i all julstress så har någon öppnat kuvertet och tagit presentkortet. Alltså, någonstans på posten sitter det snart en jävel med nya kläder från Carlins. Kläder som jag skulle köpt, för närmare tusen spänn.
Vart så totalt jäkla besiken och ledsen.
Snart vet jag inte om jag ska skratta eller gråta över allt som händer mig just nu. Jag vet inte om det är ett test för att se hur lång tid det tar innan mitt kalla hjärta mjuknar och jag faller ner å bölar.
Okej, jag har bölat, är det över nu?
Eller testa att kasta lite mer skit vettja....
Jo...men det är inte över än.
Va och tittade på en lägenhet i söndags. Kännde direkt att där skulle jag kunna bo. Trots att det va rosa äckliga kakelplatter i badrummet och biege/orange golv till så kändes den bra. Helrenovering får jag räkna med i alla rum.
Men ändå, jag gillade den.
Va med och budade på den idag och det hela slutade med att jag fick den. Ringde banken och inser att det hamnar till sluta på samma månadskostnad som jag har nu, men den blir min egen.
Hade hoppats på mindre, men det får gå ändå.
Men...lägenheten står tom. Budgivarna som slogs med mig kan flytta in tidigare än jag. Alltså så kanske säljaren imorgon bestämmer att dom får ta den istället för mig.
Skriver papper imorgon kl. 13. Håll tummarna.
Eller skratta åt mig när det blir som jag tror. Jag står med långnäsa och utan lägenhet.
OM det nu blir så att jag får den så vill jag säga upp min lägenhet NU!
Så är det någon som vill flytta in i min 3a omgående så är det fritt fram.
Det är en privat hyresvärd så det finns inget kösystem.
Bara kontakta mig via ett inlägg så löser det sig.
Hela dagen har vart så turbulent, ringt banken, mäklaren, posten, jobbet kollat upp tider, pengar osv. Har suttit i telefonen mer än vad jag har umgåtts med min familj.
Fick tack och lov några timmar hos syrran igår kväll. Passade på att sova där istället för hos mamma.
Hade djupa samtal om livet och försökte komma ikapp allt vi missar när vi ses så sällan.
Saknar hela min familj när vi ses så sällan, men det är ju jag som har flyttat, inte dom.
Tvingade även över Natalie på en snabbuppdatering. Även om vi inte hann ses så länge så är jag glad för det.
Fick krama om pappsen en sväng också mellan alla telefonsamtal.
Jag och Junie åkte hemåt på eftermiddagen och fick ett samtal av Anki med hästarna. Vi passade på att åka ut dit en sväng på en kaffe. Dom hade köpt presenter till oss för att jag får nöjet att rida deras hästar...eller nåt.
Jag är tacksam för att jag får rida och dom för att jag gör det.
När vi skulle åka kom även nästa hästägare Carina springande med en julklapp till mig.
Om dom visste hur det värmde...Efter alla uppförsbackar som vart just nu så hjälper lite omtanke väldigt mycket.
Snart är det julafton och jag har bara köpt mig en klapp hittills.
Förhoppningsvis köper jag den största och dyraste till mig själv.
Håll alla tummar för att köpet gå igenom imorgon och för att jag hittar frivilliga till att hjälpa mig renovera..
Slänger in lite bilder...
Julbaket idag
Junie med lillkusinen Olivia
Olivia med storasyster Filippa
Fotosession, Lina sminkar mig. Gryyymt duktig! Tusen tack Lina!
Resultat 1
Resultat 2
Och prinsessan vet hur man gör för att vara med
Foto Tomas
[email protected]
release me
I´m a growing force you cept in place....
Please don´t hold me down
A glas of water longin for the ocean
I´m a fire burning despretly, but you controling me...
Release me!
Oh, den är ju grym!
Mmm, kan inte annat än att gilla den stenhårt.
Tankarna far iväg... man förknippar alltid låtar med särskilda tillfällen i livet.
Stunder som sätter ett minne, på ett bra eller dåligt sätt.
Just nu vet jag inte vad den ger mig...
Madde och hennes Peter va här ikväll och kikade på "the holiday". Riktigt bra för att vara en kärleksfilm.
Råkade poppa en flaska vin till mig å Madde. Saknar att umgås med henne...
Och blir återigen påmind om hur jag absolut ALDRIG ska ge upp mina vänner för en kille. Ingen sågonsin kan vara värd det.
Om jag inte har kvar dom, vad gör jag då?
Dom är mitt syre, luften jag andas och styrkan som gör att jag kommer upp ur sängen på morgonen.
Nej, dom är det viktigaste jag har, efter min dotter såklart.
HON är mitt allt!
Trots 3års trotsen idag så är hon bäst.
Idag la hon sig på golvet innanför dörren och grät i 15 minuter för att hon inte fick flyga flygplan till Thailand.
Vad säger man då!
Fråga pappa..., eller?
Försökte förklara att det va längre än att åka til sthlm för att hälsa på mormor. Men sånt fungerar inte i hennes värld.
I morse vart hon tjurig när Stina låg och sov på "hennes" sida sängen..
Gapade å härjade så man vart galen. Tur att man har bra tålamod...
Men....
Ikväll när jag kom in i badrummet hade hon fixat klat tandborsten med tandkräm och allt, pyjamasen va på, knäppt å klar utan att jag sagt nåt.
På morgonen dukar hon fram frukosten till oss, kaffe och filter, bröd och smör.
Hon är min prinsessa!
Man kan aldrig förklara kärleken till ett barn, den måste upplevas.
Så sant som det är sagt.
Nu känns det lite absurt med allt, småfull mitt inatten ensam med musiken som alltid kommer åt dom där särskilda platserna.
Vetskapen vad som finns där ute. Känslan av hur sårbar man kan bli på 2 sekunder.
Rädslan för att man ska gå på en nitlott igen. Behöver en "dra i snöret, vinst varje gång"
Ironin över hur bra man kan ha det om man bara kunde bestämma hur man kännde.
Hade kunnat levt precis som jag önskat om bara "det" fanns där.
Men jag antar att jag inte vill ha allt serverat på silverfat. Vill anta utmaningen.
Vill kämpa för det jag vill ha och känna segervittringen, ta emot pokalen och leva mitt liv som ett enda långt äventyr.
Jag har nog insett att jag inte är en Svensson. Jag vill leva, leva livet som erbjuds här och nu. Inte stå hemma med kokt potatis och hundra ungar.
Vill resa, leva och älska 24-7.
here we go again...
Satt i mitt sovrum och hade just lagt Junie, Selma va med henne i vanlig ordning när hon ska sova. Hörde plötsligt hur det härjades i rummet. Trippade dit och såg Selma krampa.
Hon halkade omkring på golvet utan någon styrsel, huvudet kastades bakåt och ögonen va panikslagna.
La mig ner och höll om min lilla vovve som till slut slappnade av i min famn.
Jag tycker så fruktansvärt synd om henne när det händer. Så fort anfallet lagt sig lite började hon slicka på min kind. La en filt över henne och bar in henna i sovrummet brevid mig.
Ska ringa till Veterinären imorgon och fråga vad resultaten på blodproven visade. Nu ska hon få medicin så hon slipper det här.
Dessutom hade hon hosta konstaterade veterinären igår...
Hon är en dyr historia min lilla 5 kilosklump.
Biten av grannhunden som resulterade i osäkerhet med andra jyckar
Tjuvparad, vilket resulterade i abortsprutor.
Diskbråcksoperation & 9 dagar på strömsholm och rehab efter det.
Biten av Stinas hund, hål i benet och omplåstring.
Epilepsianfall som avlöser varandra.
Neverending story?
Tog mig en tur till Maja efter jobbet för att skvallra och slippa sitta hemma och se allt som borde städas.
Åt hop som den lilla familj vi är.
Hemåt och tog en promenad med grannens pissnisse Harald.
Slappade på kvällen tills Lina kom över på en giftpinne.
Älskar sällskap, måste vara världens mest sällskapssjuka människa.
Nu väntar en stor säng på mig och Selma som ska få ligga nära och känna sig omtyckt.
Min älskade lilla jycke....
Vilse
Men det är en sak att åka bil vilse på vägar med folk runtomkring och en helt annan sak att rida vilse i skogen, ensam på en häst. Och veta att sist man red i just den skogen va man borta i 3 timmar.
Att tappa bort stigen och märka att skogen bara blir tätare och tätare är ingen rolig känsla.
Tack och lov hittade vi ut igen, Lucky och jag.
Men jag kände mig en aning panikslagen ett tag när det såg ut som skogen var ändlös.
Tur att hästen man rider litade på mina vägar jag valde åt honom, fast dom ledde rakt över stenar, stockar, vatten och kalhyggen.
Passade på att ta mig en barbackatur på Anna också. Att rida måste vara den bästa inspirationskällan. Kom på miljarder idéer om fotosessioner jag vill fixa.
Men till det behövers vissa saker....måste gräva lite i kontaktlådan om det ska bli av.
Va till veterinären med min lilla plutta idag.
Ett kläm och en känn på henne och 2 rör med blod.
2900:-
Tack och hej.
Visserligen är hon försäkrad, men ändå!
Sen får vi se hur många återbesök det tar innan hon får rätt medicin osv...
God Jul.
Idag va det luciafirande på dagis med Junie.
Men på vägen dit så krossades mitt hjärta när jag såg en gammal man som cyklat över en sugga som stod på trottoaren. Han låg med benet fast i cykeln hängandes över suggan. Tvärnitade såklart och hjälpte honom upp. Frågade om han inte skulle ha skjuss någonstans,men fick bara nej, nej. Han sa bara att allt va okej och började linka därifrån med sin cykel. Tackade så mycket för hjälpen, men ville inte ha någon hjälp.
Först trodde jag bara han va envis, tills jag såg pölen på marken som runnit över trottoaren.
Hans stolthet hade nog fått sig en smäll. Stackars stackars man...
Luciatåget va så sött som det kan bli när 1 st lucia går först med fröken i handen och efter kommer några stjärngossar och pepparkaksgubbar och nån gumma.
Sen va det grötfest och skinka på hembakat bröd.
Lägger in bilderna imorgon. Nu ska jag försöka komma i säng... i tid..
stress
Problem nummer 1 va såklart bilen.
Sen skulle grannens hund komma ut å pinka.
Hästarna i stallet skulle in.
Hade lovat motionera 2 hästar.
Handla mat.
Träna.
Städa min lägenhet.
Bilen är numera lagad, och jag ska (som jag lovade) ge mina 2 kära underbara vänner en varsin guldstjärna som Tack för hjälpen!
Utöver middagen såklart.
Tobbe - varsågod.
Pandy - varsågod.
Vart så mycket mek och pill med bilen så jag tänker inte ens dra upp det.
Sen va det grannens hund, drog med honom ut till stallet så han kunde värma Selma i buren när jag red.
Det satt 2 st små dvärghundar i buren med varsin polotröja, som såg hyfsat olyckliga ut när jag lämnade dom.
Tog ut Anna och red en sväng.
Sen vart det Smarre på nästa runda.
In med alla hästar som skulle in.
Handlade frukost. Kom på att jag bara ätit 2 knäckebröd med makrill och ett ägg på hela dagen.
Vart plötsligt jättehungrig när klockan va 18.00
Pojkarna kom på middag, vi åt, åkte till garaget och jag tittade på när dom stod på huvud i min bil och pillade med alla kablar å sladdar till säkringsdosan.
Junie sprang runt och va mest söt.
Sen bar det iväg hemåt.
Kasta sig i duschen för att ge sig iväg ut igen.
När jag körde hem senare på kvällen låg gatorna tomma, snön dinglade ner, på radion spelades en härlig låt. Jag va så sugen på att bara fortsätta köra några extra varv runt i stan, bara för att inandas lugnet som hade hållt sig borta från mig hela dagen.
Hann varken med träningen eller städningen. Men det vart ett bra avslut på dagen i varje fall.
Det kanske inte är så komplicerat trots allt. Allt man behöver göra är att låta dagarna passera i den takt det går i. Inte se framåt, inte se bakåt. Bara ta det som det kommer. Inte fundera, tänka eller analysera.
Om man ska tro på ödet så kan man ändå inte påverka det som händer. Det finns ju säkert nån mening med allt.
Ska försöka tänka så...
Ska försöka...
Det finns nåt bra med en varm decemberdag
Idag...äntligen!
Det va längesen sist, men idag va det dax igen.
Vaknade efter ca 13 snoozningar och kikade in å kylen...tomt.
dax att handla hem lite frukost kanske. tröck ner en gammal knäckemacka, ett ägg och pulverkaffe til det.
Sen va det bara till att åla på sig ridbyxorna, ta sin lilla hund under armen och åka mot stallet.
Anna har stått i närmare 2 veckor och trippade på tå i stallet när jag sadlade henne.
Jiha, en pigg häst! Sånt är skoj! Sålänge den är i ponnysize är det inga problem att vika ihop den.
Mötte upp människoaAnna och hennes Dess, skrittade genom skogen som va som en jäkla insjö. vatten överallt! Hallå väderguden, det är mitten på December. Du tycker inte att det saknas något? Typ 15 grader kallare och nåt vitt puderliknande som ska dingla ner mot marken? Eller?
Efter att Anna och Dess vänt mot sitt stall vände även jag och Anna.
2 kilometer mjuk grusväg, en pigg ponny och inga bilar resulterade i en härlig galopp så ögonen tårades.
Tappade några funderingar och problem på vägen. Fast sen vände jag igen och plockade upp några som fallit av...
Tillbaka i stallet igen, klädde av Anna och ut med henne, gick upp till andra stallet och hade en färdigsadlad häst som väntade.
Ut på Lucky och röjde fram över vattenpölar och diken.
Haaarmoni! Fler dagar på hästryggen tack!
Innan jobbet så tog jag mig i kragen och åkte ner och kollade mina larmdosor till bilen.
Med min vanliga tur så va båda 2 trasiga och jag måste fixa nya om det ska gå att larma bilen. Suck!
Dessutom måste det ske typ imorgon om jag ska få igång bilen. Ska åka och titta på den imorgon...och det blir nog bara till att titta på den. Vad ska jag göra mer? Klappa den, titta på lite kablar, lyfta på huven.
Kan inte sett skit om bilar när det kommer till mek. Och dessutom har jag inte en j*vel som kan hjälpa mig imorgon.
På onsdag måste jag lämna tillbaka andra bilen.
Medans jag ändå va deprimerad och bitter passade jag på att fixa tid hos Selma på djurkliniken.
Så på onsdag ska pärlan få medicin hoppas jag.
Som såklart kommer att vara skitdyr.
Skulle nog tagit min ridtur efter allt det där.
Tur att det är dax imorgon igen....
.
Snart kommer prinsessan hem också :)
Det kaosar vidare...
Maktlösheten att inte kunna styra och ställa som man önskar är skit.
Pengar, allting styrs av dessa små lappar.
Det suger.
Det var en helg som jag inte hade tänkt mig, men trots det bättre än jag hoppats.
En underbar skvallerkväll med tjejerna i fredags byttes snabbt mot en tidig morgon på jobbet i lördags.
5 timmars sömn, är inte vad jag är van vid men det funkar tydligen ändå.
Annars är jag gärna en liten Törnrosa som sover mycket. Men det kanske va innan datorstressen tog över mitt liv.. Va på riktigt bra humör och va så trevlig mot alla giriga pensionärer på jobbet.
Sen vände man hemåt, tigga skjuss är numera min grejj när bilen står.
Tobbe och Peps kom över en sväng för att meka lite larmdosa medans jag yrade runt och gjorde mig klar för en utekväll. Eller Tobbe mekade medans Peps åt upp Selmas leksak. Tack.
Väl färdig åkte jag ner med jobbarkompisarna för att äta julbord och bowla på Strike.
Åt mest senapssill, potatis och gravad lax. Det är mitt bästa på julbordet. Den första tuggan man får ta varje jul, påsk och midsommar är så god så man nästan glider av stolen.
Hade siktat in mig på BMB, men när man väl hamnade utanför och såg den megalånga kön känndes det inte så aktuellt längre.
Kvällen tog en helomvändning och innan jag visste ordet av så förstod jag plötsligt tjejerna...
När man rör om i grytan rejält så hjälper inte ett kallt hjärta.
Natten vart kort och jobbet väntade på söndagen.
Dagen tog slut och även kvällen försvann fortare än kvickt.
Ni sitter man här med 8 timmars sömn på en hel helg.
The cold hearted bitch seams to left the building, skit också...just när jag behövde henne som mest.
Det barkar åt fanders
Och nu har även min bil lämnat jordelivet.
Typ, det började med att jag klev ur bilen idag efter jobbet , stängde dörren och låste. Vände mig om, och vad tror ni jag ser!? Jo, bilen lyser inuti, strålkastarna är på och inuti poppar radion för fulla muggar. Spooky!
Ringer pappa. Ringer exet. Hjälp!!!
Står i regnet med Stina och svär ljudligt över det sugiga singellivet!
Tack å lov åker hennes ex just förbi, men har blir tvingad att dra en handbromsvändning för att hjälpa två dränkta katter i nöd.
han hjälper till att lossa på snöret till batteriet så det slipper bli urladdat. Bra! Sen ska vi kolla hur det fungerar att sätta i det igen, då går larmet. Och min larmdosa är ur funktion. Summan av kardemumman, min biljävel blir stående. Hittar inte knappen till att döda larmet heller.
Dessutom kommer jag på i ett svagt ögonblick att jag har laddaren till min mobil på jobbet, som har stängt och jag ska upp sjukt tidigt imorgon och min ända larmaklocka är...just det, min mobil!Blir tack och lov hämtad...
Hade i varje fall en superduper mysig kväll hos stina med Maja. Kollade på Idol och tjejerna svor över att dom inte kunde vara lika känslokalla som mig.
Vet inte, men jag antar att det var en komplimang.
Man ska aldrig låta någon komma tillräckligt nära för att såra en. Men när dom ändå lyckas ska man förbanna sig själv att det man låter sig påverkas av någon man knappt känner och som förmodligen va dum i huvudet ändå.
Bättre att vara iskall då.
Men jag kan inte påstå att jag är iskall när jag ser Idol, då blir jag så blödig att tårarna kommer direkt. Så fort jag ser stoltheten i ögonen på föräldrarna till Marie och Amanda blir jag så rörd!
Men men...
Just nu kaosar mitt liv rejält.
Mest av allt behöver jag en sponsor till Selmas veterinär, någon som kan laga bilen för en middag och en varm kram.
Kommentarer
Ibland stavar jag jättefel, det är inte lika coolt.
Men jag är glad ändå.
En dag som alla andra
Just nu saknar jag min syster, massor. Önskar hon vore här.
Idag var det nära att min impulsivitet tog överhand.
Va på banken för å kolla hur dyr min våning får vara som jag vill köpa. Fast jag har inte bestämmt om det ska bli en hel herrgård, eller bara en vindsvåning än. Får se.
Fick mitt besked, tog barnet åkte hem för att byta om till stallet, kikade på nätet å hittade en lägenhet med superbillig hyra. Ringde mäklaren å frågade om visningsdatum och fick veta att den blir såld idag...om ingen annan är intresserad. Körde ut till stallet i all hast, kastade in hästarna. Tog med grannen från stallet, barnet å mötte upp xet å mäklaren utanför lägenheten. Kikade på lyan som va fin. Dock skulle det renoveras i badrummet så jag stod över till slut. Men det kunde gått vägen. Det är därför jag tar med mig exet, som inte är lika galet impulsiv som jag. Så han kan hindra mig. Bra va!?
Lika bra det.
Åter till stallet där Junie fick rida runt några varv på Lusen.
Sen hemåt.
Hade filmkväll och lyckades i vanlig ordning inte få till det med filmen. Alltid är det något, kvalite på skivan eller kvalitet på manuset till filmen....
Men det va trevligt ändå.
Imorgon är allt som det ska vara igen. Fullt av jobb och ingen vila.
Jag saknar nog resten av syskonskaran med förresten...om jag tänker efter.
Storebror, jag, lillestyster och lillebror. I åldersordning, trot eller ej....
A Hallelulja moment!
Jo, fredag.
Hade fått mina bilder som vart tagna för ett tag sen på dvd. Men eftersom min burk inte funkar som den ska så funkade såklart inte dvdluckan så bilderna gick inte att se hemma. Vad gör man? Jo, man bjuder in sig till en vän med en bättre dator och kikar.
Hämtade Junie efter arbetet å begav oss till Maja å Laura på middag. Hade bara tänkt att vara där en sväng, men det blev väldigt väldigt sent innan vi kom hem.
Hänge oss fast där tills klockan va närmare 23 å tjejjerna lekte som prinsessor fortfarande. Finns ju inget bättre än att hänga med vänner som är så lik en själv och förstår allt man säger.
Va nöjd med bilderna men man har ju alltid massa att klaga på hur man ser ut osv. Snea tänder, konstig hy, plufsig mage, påsar under ögonen, bleka ben, tunt hår osv...
Men ändå. man ser säkert värre ut om 20 år och då är man glad att dom bilderna vart tagna nu.
Nu ligger dom på www.benartz.com under "modeller", Madde.
Lördagen vaknade lilla J rätt tidigt på trots sena gårdagen så vi bestämmde oss för att ta det lite lugnt. Kikade på film, tog en sväng till maxi och köpte lördagsgodis och spelade lite i vanlig ordnig.
Sen började fröken tjata hål i öronen på mig angående dagens stora grej, julbaket!
Ínnan vi hann invänta dagens gäster så började vi med pepparkakshuset. Smälte socker, limmade, svor, limmade lite till, vevade ihop lite glasyr och pluttade dit nonstop. Junie åt stelnade sockerstrån å såg förundrad ut.
Plötsligt va allt som förbytt, in vällde det barn å vuxna. Tystnaden va som bortblåst när Maja, Laura,Jessica och Saga kom. Och jag bara älskar det!
Nu kokades det makaroner, stektes köttbullar för att barnen skulle få grunda med det innan pepparkaksdegen skulle ner.
Såhär söt är Junie när hon inteeee vill sittaaa breviiiid Saaagaaaa!!
Inte lätt att vara 3 år och trotsig alla gånger....
Efter maten vart alla barnen glada igen och nu åkte formarna fram, det kavlades deg och mjölades till höger och vänster.
Det blev små granar, grisar å annat kul.
Annat kul är pipparkaksformarna som Jessica hade fått. Den som kommer på fika ska få en, om dom finns kvar då...
Senare kom även Stina över och huset va sådär fullt och kaotiskt som jag älskar att ha det.
Det är så härligt att ha folk hemma hos sig. Drack glögg, åt pepparkakor med stilton, nötte, godis och lyssnade på barnens härj!
Lika snabbt som det vart fullt så va det lika snabbt tomt igen.
Njöt av tystnaden innan sängen kallade.
Söndagen vart intressant.
Det började med att min käre mot kom på besök med ett gäng sjungande snögubbar på väg hem från landet.
Tog en snabbfika och kom på hur mycket jag saknar henne när vi inte ses.
Hade lovat min vän Madde att rasta hennes stora jyckar när dom va i huvudstaden. drog med mig Anders på en promenad, men lämnade först upp Junie hos Maja. Gick en sväng runt i byn och kände för ovanlighetens skull lite motstånd i kopplet.
Lämnade av hundarna och Anders, tog mig till Maja igen för lite mat och kaffe, och eventuellt en rökpinne....
Sen vart det bråttom! Firmafesten närmade sig och mitt nylle skulle behöva lång tid på sig att bli representabelt.
Lämnade av hunden å barnet hos farmor och farfar innan jag åkte hem å duchade.
Maja körde mig till Anna vid halv fem. Innan kl va fem stod vi som första personer nere vid Bishop och snart hängde man i baren och hinkade cider. Fri bar är livsfarligt.
Gled lite senare in på stadshotellet och va lagom rund under fötterna redan då.
Fortsatte hinka cider som jag aldrig sett det förr. Maten gled ner och även mera cider. Bordet jag satt vid va lagom galet och det skålades för fullt.
Det dansades och härjades fram till....resultatet på röstningen skulle avslöjas!
Spänningen steg när motiveringarna lästes upp och jag vart mäkta glad när Anna fick kliva upp på scenen!
Sen kom chocken, hörde nåt om att "hon kan många avdelningar" bla bla bla: Madde Andersson!
what! Jag vart framröstad som en av åretsarbetskamrater!!! JAG!!
Är så förbannat glad och fortfarande lite aningen chockad över att JAG ska få åka till LONDON!!!!!!
Va tvungen att dricka lite till...Kvällen rockades på i ett stort smile innan man som sista person lämnade festen för att ta sig hemåt och sikta in sig på en dag på jobbet.
Vaknade aningen full och jävlig i morse när klockan ringde, lämnade J på dagis, jobbade på i sakta lunk. Tänkte på resan, vart glad..
Hämtade Junie om gosade med Viggo innan det va dax för honom att ta sig hem med hussen senare.
Nu är allt i sin ordning igen, kameran på plats, hunden är lugnt, ingen som rymmer ut i rabatterna på min bakfyllemorgon...harmoni!
Imorgon är det ledigt. Stallet väntar med Junie. Hoppas på en lång sovmorgon, för jag sitter snart här å sover ....
Sov gott alla änner, det ska jag.
Dessutom ska jag åka till LOOONNDOOOONNN!!!!!!!!!!!
.
Spenderade hela långa källen med en av mina bästa vänner.
Maja och Laura bjöd på mat efter jobbet, sen vart jag å J kvar till 23 tiden. Väl hemma somnade hon på 2 röda.
Jag hamnade här...med känslan av något, men vet inte vad.
Fönyelse, förbättring, förändring.
Det kan vara vad som helst.
Vad det än är jag behöver, så behöver jag den nu!
