Madeleine

I´m a growing force you cept in place....
Please don´t hold me down
A glas of water longin for the ocean
I´m  a fire burning despretly, but you controling me...

Release me!

Oh, den är ju grym!
Mmm, kan inte annat än att gilla den stenhårt.
Tankarna far iväg... man förknippar alltid låtar med särskilda tillfällen i livet.
Stunder som sätter ett minne, på ett bra eller dåligt sätt.
Just nu vet jag inte vad den ger mig...



Madde och hennes Peter va här ikväll och kikade på "the holiday". Riktigt bra för att vara en kärleksfilm.
Råkade poppa en flaska vin till mig å Madde. Saknar att umgås med henne...
Och blir återigen påmind om hur jag absolut ALDRIG ska ge upp mina vänner för en kille. Ingen sågonsin kan vara värd det.
Om jag inte har kvar dom, vad gör jag då?
Dom är mitt syre, luften jag andas och styrkan som gör att jag kommer upp ur sängen på morgonen.
Nej, dom är det viktigaste jag har, efter min dotter såklart.
HON är mitt allt!
Trots 3års trotsen idag så är hon bäst.
Idag la hon sig på golvet innanför dörren och grät i 15 minuter för att hon inte fick flyga flygplan till Thailand.
Vad säger man då!
Fråga pappa..., eller?

Försökte förklara att det va längre än att åka til sthlm för att hälsa på mormor. Men sånt fungerar inte i hennes värld.
I morse vart hon tjurig när Stina låg och sov på "hennes" sida sängen..
Gapade å härjade så man vart galen. Tur att man har bra tålamod...
Men....
Ikväll när jag kom in i badrummet hade hon fixat klat tandborsten med tandkräm och allt, pyjamasen va på, knäppt å klar utan att jag sagt nåt.
På morgonen dukar hon fram frukosten till oss, kaffe och filter, bröd och smör.
Hon är min prinsessa!

Man kan aldrig förklara kärleken till ett barn, den måste upplevas.

Så sant som det är sagt.

Nu känns det lite absurt med allt, småfull mitt inatten ensam med musiken som alltid kommer åt dom där särskilda platserna.
Vetskapen vad som finns där ute. Känslan av hur sårbar man kan bli på 2 sekunder.
Rädslan för att man ska gå på en nitlott igen. Behöver en "dra i snöret, vinst varje gång"
Ironin över hur bra man kan ha det om man bara kunde bestämma hur man kännde.
Hade kunnat levt precis som jag önskat om bara "det" fanns där.
Men jag antar att jag inte vill ha allt serverat på silverfat. Vill anta utmaningen.
Vill kämpa för det jag vill ha och känna segervittringen, ta emot pokalen och leva mitt liv som ett enda långt äventyr.
Jag har nog insett att jag inte är en Svensson. Jag vill leva, leva livet som erbjuds här och nu. Inte stå hemma med kokt potatis och hundra ungar.

Vill resa, leva och älska 24-7.