Magiska Måndag
Idag vart det en fuling.
Jag va ledig men lämnade J på dagis ändå. Drog ner till gymet och körde maxad uppförsbacke på bandet i 30 min. Ska fanimej inte ha några celluliter på min lilla röv, så det så!
Körde lite maskiner också, underbart!
Stressade hem och slängde av mig träningskläderna och slängde på mig ridkläderna istället. Drog ut till stallet och mötte upp Anna där. Vi tog oss ett varsitt varmblod och sadlade på.
Ute i stallet där Anna har sin häst stod det lite hinder i paddocken och vi tänkte att nu ska det hoppas travhästar. Alla som ridit såna hästar vet att det kan gå precis hur som helst. Och det gjorde det också.
Vi skrattade så vi höll på att dö när Lucky va nära att skita på sig när han insåg att han skulle gå över smällkaramellsfärgade pinnar som låg på backen!
Till slut kom han över.
Vi gjorde en liten bana som vi skulle ta oss över och man fick bonuspoäng om man fick till en galopp på sista varvet. Ja, man blir som ett barn ibland, men kul är det!
Anna och Smarre rev det första hindret som hade en ribba på va 7 cm, men klarade resten av banan galant.
Och en galopp fick hon också till. Lucky och jag vägrade på smällkaramellen, men kom runt resten och 1½ varv i galopp! Inte illa på hästar som knappt galopperat förr, än mindre hoppat!
Med svettiga hästar och med ett leende på läpparna red vi tillbaka till stallet, skrittade på den mjuka fina grusvägen bland gärderna i solnedgången. Njöt så jag fick ont i magen.
Livet kan vara så okompliserat ibland, om man bara släpper allt man funderar på.
En häst är så mycket nöje, så mycket skratt och galenskap.
Har man sen en god vän med sig brevid så har man räddat den dagen.
Ibland måste man stanna upp, njuta av det enkla livet erbjuder.
Funderar på att bli filosof.
Hämtade sessan på dagis och gav oss upp til Stina som bjöd på gourmet middag. Sen sällskapade vi hem till mig på en promenad.
Min Stina och jag! Haha, kan glädja mig åt att ha underbara vänner runtomkring mig i varje fall. Utan tvekan.
Väl hemma ville fröken löken baka. Råkade ha alla ingredienser till en sockerkaka så hon fick som hon ville.
Med smet runt hela munnen slickade hon skålen med ett stort smile. Vi bjöd över hennes pappa på en bit kaka.
Sen va det läggdax för den lilla!
Och nu även för mig!
