Pest, kolera och lite herpes, kanske?
Man kan sammanfatta den här fredagseftermiddagen/kvällen med: skit!
Inte helt och totalt rakt igenom, men mestadels.
Det började med att jag hämtade upp en trött och hungrig tjej på dagis vid 17.20.
Lovade Pizza som fredagsmys.
Sagt och gjort, mötte upp Maja Och Roddan med barn på pizzerian.
3 hungriga lätt tjuriga barn satt och tjatade om maten, som dröjde lite extra länge.
Sen åt vi, men smågnabbet barnen imellan va ändå kvar...
Tålamodet va sådär.
Åkte och handlade med Junie som fick en glass att äta hemma. Stoppade den lilla glassen i en fryspåse för att åka hem och parkera...
På min parkering...där jag brukar stå...MIN...som jag betalar för att kunna använda...JAG ska ha tillgång, ingen annan!
MEN! Det står en bil på min parkeringsplats.
Blir väldrigt sällan riktigt arg... men nu såg jag rött!
Drog runt på parkeringen i min bil och letade diverse nummer, ringde nummerupplysninen, carpark, securitas, polisen, bovärdarna, nummerupplysningen igen, nummret till en ev. ägare osv...Alla jag kunde komma på.
Inte en jävel kunde hjälpa till!
Slutade med att jag fick parka bilen på en betalparkering, dock utan att betala.
Satte också en såndär jagärsåjävlaargsåjagskiterivadjagskriver-lapp på bilens vindruta.
Junie satt i bilen och sa: mamma du är inte arg på mig va?!
Gullunge, va tvungen att pussa på henne tusen gånger för att hon ändå är så förstående.
Dessutom så regnade det.
Gick upp i min lägenhet och stirrade ut i mellanåt på bilen som stof på MIN plats...Grrr...
Tog fram Lilla J.s glass...som hade smält.
Kikade ut nån timme senare och då va bilen borta.
IRRITATION!!
Lyckan va ändå mysstunden med Junie när hon la sitt huvud i mitt knä och ville mysa, då försvann allt ont.
Sen...det är inte slut än.
Kollade på film en sväng och märker hur Selma börjar fara runt i sin bädd.
Plötsligt ligger hon och krampar i ett epilepsianfall, stackarn!!
Sen blir det till att både plocka kottar och torka kiss efter henne, hela kroppen blir ju okontrollerad.
Hon skäms och jag får ont i hjärtat. Nu är det bättre, men varför har jag alltid sjuka djur?
Nu vill jag bara att den här dagen ska ta slut, så nu tänker jag lägga mig.
God natt...hoppas jag.
Inte helt och totalt rakt igenom, men mestadels.
Det började med att jag hämtade upp en trött och hungrig tjej på dagis vid 17.20.
Lovade Pizza som fredagsmys.
Sagt och gjort, mötte upp Maja Och Roddan med barn på pizzerian.
3 hungriga lätt tjuriga barn satt och tjatade om maten, som dröjde lite extra länge.
Sen åt vi, men smågnabbet barnen imellan va ändå kvar...
Tålamodet va sådär.
Åkte och handlade med Junie som fick en glass att äta hemma. Stoppade den lilla glassen i en fryspåse för att åka hem och parkera...
På min parkering...där jag brukar stå...MIN...som jag betalar för att kunna använda...JAG ska ha tillgång, ingen annan!
MEN! Det står en bil på min parkeringsplats.
Blir väldrigt sällan riktigt arg... men nu såg jag rött!
Drog runt på parkeringen i min bil och letade diverse nummer, ringde nummerupplysninen, carpark, securitas, polisen, bovärdarna, nummerupplysningen igen, nummret till en ev. ägare osv...Alla jag kunde komma på.
Inte en jävel kunde hjälpa till!
Slutade med att jag fick parka bilen på en betalparkering, dock utan att betala.
Satte också en såndär jagärsåjävlaargsåjagskiterivadjagskriver-lapp på bilens vindruta.
Junie satt i bilen och sa: mamma du är inte arg på mig va?!
Gullunge, va tvungen att pussa på henne tusen gånger för att hon ändå är så förstående.
Dessutom så regnade det.
Gick upp i min lägenhet och stirrade ut i mellanåt på bilen som stof på MIN plats...Grrr...
Tog fram Lilla J.s glass...som hade smält.
Kikade ut nån timme senare och då va bilen borta.
IRRITATION!!
Lyckan va ändå mysstunden med Junie när hon la sitt huvud i mitt knä och ville mysa, då försvann allt ont.
Sen...det är inte slut än.
Kollade på film en sväng och märker hur Selma börjar fara runt i sin bädd.
Plötsligt ligger hon och krampar i ett epilepsianfall, stackarn!!
Sen blir det till att både plocka kottar och torka kiss efter henne, hela kroppen blir ju okontrollerad.
Hon skäms och jag får ont i hjärtat. Nu är det bättre, men varför har jag alltid sjuka djur?
Nu vill jag bara att den här dagen ska ta slut, så nu tänker jag lägga mig.
God natt...hoppas jag.
Kommentarer
Trackback
