Blanda sött och salt

Det va ett tag sen man trampade ner i kjol på byn slurpandes på en flaska vitt.

Efter en lång dag på jobbet igår cyklade jag hem till Camilla för att köra en liten förfest, hon och jag.
Hällde i oss några cider var och sen körde vi igång singstar.
Stackars arma grannar säger jag bara, man är ju knappast någon Celine Dion direkt. Hur mycket man än vill tro det efter några glas. Men huvudsaken är att det är skoj. Och det va det...

Ända till mamma ringde och berättade att mormor va på väg till sjukan i ambulans.
Hon visste inte hur allvarligt det va, men att syrran va på väg dit.
Hjärtat stannade, tanken på att hon skulle förvinna bort från oss den här kvällen kändes så fel.
Självklart är ingen tid "rätt tid"att lämna jordelivet om man fortfarande är relativt frisk och levnadsglad.

Ett telefonsamtal lite senare berättade att hon va vaken, låg i sin rosa morgonrock utan löständer och att det va "onödigt att skrämma upp alla".
Men ändå, min mormor står mig nära och tanken på att hon kommer gå bort gör så ont.

Sen vart det som sagt en cykeltur ner på byn til Harrys där vi träffade upp Camillas karl och hans jobbarkompisar.
Kvällen va trevlig och det va skönt att göra något en vanlig torsdag. Hela stan va fylld av folk och vädret va kanon.
Det är då man ska passa på att leva livet.

Va en aning skum känsla att ta sig till  jobbet i morse, lite segare än vanligt. Bakis på en fredag är iofs inte det konstigaste jag vart med om...

Dagen rullade på som den skulle, fast med på tok för mkt folk!
När ska fok sluta handla på sina lediga dagar när det är 30 grader varmt ute, hallå!!
Framnäs, björnön eller någon annan strand kanske borde locka mer?!

Hur som... efter jobbet handlade jag lite smått å gott till mig å Anna. Vi hade bestämmt en liten picknick i gröngräset utanför mig. Hade det super och planerade lite inför våran tripp till landet i veckan.
Shoppinglistan är klar och nu väntar vi bara på att dagarna ska gå, sen gör vi våran årliga tripp!
En dunk vin, sill, potatis och fläskifilé och en Sofie, sen är vi redo att dra!
Skitsamma om det regnar, landet here we come!

Nu är det snart läggdax för fröken här som trots allt ska upp runt 5 i morgonbitti.
Ska bara samla mina tankar, tänka på det som gör mig glad och hoppas min mormor kryar på sig.

Jag vet att hon vet, att jag har henne i tankarna hela tiden.
Hon är min bästa tant, nu och alltid.


God natt



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0