Madeleine

Jaha, då va det dax då. Vår ruset står framför en. Inte för att det är en så stor grej igentligen. Man får slåss med 14.000 andra kärringar i 5 km. Dom som stannar mitt framför en för att ena skosnöret gått upp eller så måste dom dra ur trosorna som hamnat snett.

Problemet är att det här har vart lite av min morot när det gäller mitt springintresse.
Vad ska jag sikta in mig på nu när det snart är över?
Tjejmilen är nog att ta i lite för mycket., är ju nästan döende efter 5an.
Vad ska sporra mig nu?

Klår jag dessutom inte förra årets tid nu så kommer jag lägga mig och äta cips & choklad och bara svämma över.


Men ikväll är jag faan laddad.
Har riktigt taskiga tävlingsnerver, magen är på helspänn och jag hoppar nästan på stället.
Det är inte ens en tävling jag vet, men det är min lilla egna tävling så jag e lite nervig bara därför.


Nu är det snart dax....wish me luck!


Har tom lämnat in cykeln på service dagen till ära. Så nu cyklar man säkert...det va bara det där med huvudsaken...