Madeleine

Ibland önskar jag att jag hade mer tid att skriva än vad jag har nu.
Mest för att gå tillbaka och kolla hur livet lekte, vad man gjorde och hur man mådde.
Men som det är nu så mår jag förträffligt.
På något sätt så känns det som den sista pusselbiten har fallit på plats.
Vet inte vad jag har gjort för att förtjäna den där fantastiska människan i mitt liv, Men han är allt jag önskat. Det är ett som är säkert.

Sen finns det ju andra saker som går åt pipsvängen, som att bilen måste lagas...vilket går på minst 1500.
Ny drivaxelknut, sen bör rosten lagas också.
va tvungen att ringa ut fastighetsjoyren i veckan då vi borrade på nån kabeljävlel som satt mitt i vägen.
*POFF* så va hela lägenheten kolsvart kl 20.
Vet inte vad den härliga räkningen har tänkt att gå på, men förmodligen slutar allt på mer än vad jag äger...
Man kommer fan aldrig i kapp.

men övre lag så tänker jag vara glad ändå.

Igår va det våran öppna sittining i vanlig ordning på fredagar.
Det va jag, Junie, Peter, Maja, Laura, Danne och Jessica som kom utan Saga.
Kocken Peter lagade rotftukter i ugn, stekt kött och den där underbara röran med coctailtomater, fetaost och tabasco som man har i ugnen till den blir som en härlig gegga.
Till efterrätt blev det hemmagjord chokladsås, både vit och brun med rostade nötter till.
Tror nog vi alla åt 4 portioner mer än vi borde, men det va så gott!
Alltid lika trevligt när jag får fylla huset med folk.

Nu ska jag ta hand om dotter som ska tvätta håret innan det bllir avfärd till kusinerna och mormor i Sthlm!

Puss