Hmmm
Nej, jag kan inte svara på om jag vill ha fler barn, men med två nära vänner som väntar smått så är det ju klart att frågan korsat mitt huvud.
Mer än en gång. Själv har jag 3 syskon och känner en viss trygghet med att ha en sån stor familj.
Jag vill att J också ska få känna tillhörighet. Hon kommer aldrig få ett helsyskon, men ett halvt.
Vill jag inte ha en stor familj?
Just nu vill jag verkligen inte det, men i framtiden.
Har inte ett minsta sug efter att gå rund som en boll och må pyton, köra barnvagn och amma, byta bajsblöjor och få mammapeng.
Men att få vara en familj på heltid, känna samhörighet, älska ännu ett barn på samma sätt som J.
Det svider ett litet sting i hjärtat när vännerna skaffar barn. Inte för att jag är avundsjuk på dom, utan på att deras män VILL ha barn.
P har vart klar med det sen vi träffades och jag har alltid vart på hans sida....
Men med ålder kommer funderingarna. Visst det är ett tag till jag är för gammal....men endå, åren går.
Samtidigt som jag gillar min "fritid" då jag kan leva mitt liv utan att ständigt anpassa.
Jag är kluven, vill höra vad han har att tro om framtiden. Men just nu vill jag inte veta med risk att kanske bli besviken.
Lever hellre på ett ovetande än ett vetande....just nu.
Mer än en gång. Själv har jag 3 syskon och känner en viss trygghet med att ha en sån stor familj.
Jag vill att J också ska få känna tillhörighet. Hon kommer aldrig få ett helsyskon, men ett halvt.
Vill jag inte ha en stor familj?
Just nu vill jag verkligen inte det, men i framtiden.
Har inte ett minsta sug efter att gå rund som en boll och må pyton, köra barnvagn och amma, byta bajsblöjor och få mammapeng.
Men att få vara en familj på heltid, känna samhörighet, älska ännu ett barn på samma sätt som J.
Det svider ett litet sting i hjärtat när vännerna skaffar barn. Inte för att jag är avundsjuk på dom, utan på att deras män VILL ha barn.
P har vart klar med det sen vi träffades och jag har alltid vart på hans sida....
Men med ålder kommer funderingarna. Visst det är ett tag till jag är för gammal....men endå, åren går.
Samtidigt som jag gillar min "fritid" då jag kan leva mitt liv utan att ständigt anpassa.
Jag är kluven, vill höra vad han har att tro om framtiden. Men just nu vill jag inte veta med risk att kanske bli besviken.
Lever hellre på ett ovetande än ett vetande....just nu.
Kommentarer
Postat av: Anna panna
Puss och Kram på dig min vän.
Trackback