Gustavsbergsbussen och jag

Vinterkräksjukan slog till mot mig i år.

Äckligt som alltid, men faktiskt rätt så snäll ändå.

Slapp bajsa diarée och ägnade mig åt att kräkas istället.

Nu har det gått 2 dagar som kräkfri och jag har kommit upp ur soffan.

Känner mig uttömd på allt vad krafter heter, men tog mina sista små små krafter till att hjälpa Junie att göra en snögubbe.

Nu väntar soffan igen. har jag tur är jag välkommen till sängen i natt.

Mannen har gått efter och torkat allt med klorin efter mig, nojjig med all rätt.
Blir han sjuk så är dert ju plåsterhuset som gäller.

Nu vill jag bara krypa ner brevid honom, pussa på min dotter och må bra!




Världens finaste Selma

Idag är det tårta och pussar på världern finaste Selma och Gaia som fyller 7 år.

Tiden går fort men det märks inte mycket att den ryggopererade epileptiska fröken fyllt gammalt.

Hon är den finaste svarta pärla jag någonsin kommer ha, all kärlek åt henne!

Puss!


Gruppboende!?

Jag kanske inte är årets bullmamma 2009 men ett julbak lyckades jag slå ihop trots allt.
Det va Maja, Laura, Jessica, Saga, Jag & Junie. Peter hängde med på ett litet litet hörn.
Tjejen som alltid har kamerorna laddade och fasthängende framför ansiktet va tyvärr upptagen med annat så det fick bli en yttepytte mobilbild efter kalaset, som ett litet bildbevis.

Vi skar ut pepparkakshundar, smetade lasyr och gräddade våfflor.







Förra året hade vi köpt ett färdigt hus som jag desperat försökte klistra ihop med socker.
I år smet Peter från sitt utlovade pepparkakshusbygge och kvar vart jag. Junie peppade mig med "du klarar det mamma, tänk på det du klarar det! Så ska man tänka". Jag kavlade, skar ut, gräddade och tog fram limpickadollen.

Förra årets kommentar när jag ställde huset i fönstret va:

"För faan, ta ner det där! Det ser ju ut som ett jävla gruppboende som har gjort det."

Behöver inte säga mer om årets hus antar jag.....



Besvikelse...

...Är det att vakna upp och inse att väckarklockan inte ringt när solen kikar fram över snötunga grantoppar och man hade planerat en tur i skogen till häst innan jobbet.



Hade behövt den turen i stillhet innan julstressen.

Får bli imorgon istället.

Då är jag ledig!

Den som söker hon finner

Och jag hittade dom här!









Sunshine

7 timmar instängd i ett rum fullt av ungar och lyckligt ovetandes om att solen skiner från en klarblå himmel där ute.
Snön kom lika välkommen som en ficklampa i natten och jag njuter!
Hann med en promenad med mina kärlekar i morse innan jobbet väntade.
Ignorerade mina tankar på kylan, solen och julen när jag väl satt i skithuset.
Hade en mysdag med alla barnen och känner hur allt börjar lösa sig.
Snart är skolan här och jag kommer för första gången i mitt liv ha en titel, vara något, ha en utbildning.
Det kan kosta skjortan för lite självkänsla, men jag ser det som en livsinvestering.
Ha något att satsa på och ha som planering i framtiden.

By the way så va vi på lussefirande med världens finaste fröken i måndags.
Först ville hon inte va med, men när scenskräcken lagt sig så va hon med och skötte sig exemplariskt. Sista lusse på dagis, hon börjar bli lite för stor.....

Hade jag fattat bättre så hade jag säkert kunnat lagt ut filmen från mobilen här, men det gör jag tyvärr inte.

Blir en teckning från prinsessan istället.




Det kallar jag kärlek!




RSS 2.0