God natt

Nu ska jag gå och lägga mig...




 image52

Skrämmande

Igår när jag kom till jobbet mötte jag en som kom och sa till mig: Jag har också cykelhjälm.
Fattade först inget eftersom personen och jag inte diskuterat detta känsliga ämne nåt.

Sen!

Han är ju en blobbare som så många andra och har ju sett min blobbadress där, kilat in och läst.
Vart såklart glad för kommentaren, alltid skoj om någon människa läser om ens nervkittlande liv.

Men!

Sen kikade jag in min statistik. Och hör och häpna...hela 12 personer sitter och läser min blogg!
90 sidvisningar... inte illa va!
Inga hemligheter här inte....haha!

Idag kämpade jag mot mig själv som en dåre.
Stod i hallen, påklädd och klar, klockkan tickade och jag va på väg mot jobbet. På cykel.

Där låg den...hjälmen.

Stirrade liksom på mig med sina 0 ögon.
Jag gick ut...tänkte på Junie, gick in.
Sen...nä, ut igen...Tanken på min hjärnsubstans på en lyktstolpe...in igen.
Så där höll jag på. Allt för att jag skäms så mycket över den fula huvudbonaden!!
Va riktigt jobbigt.
Det hela slutade med att jag tog mitt förnuft till fånga och slängde på den gräsliga saken. Enbart för att jag vet att vissa peppar mig (även om dom sen skrattar bakom min rygg) att använda den. Tacka er själva om jag överlever en frontalkrock med en lastbil.

Cyklade med huvudet nerböjt hela vägen till jobbet, kunde inte möta folks blickar...varför skämmas??
Jo, för att jag gör det med hjälm.
Och aldrig har det väl möts så många snygga boys som när man har globen på skallen?

Dessutom så har jag en hund i släptåg, cykelkorg, ryggsäck och snart en unge på sitsen bakom,....snacka om familjen taikon!

Jaja, vad gör man inte...
Ska i varje fall ut och springa nu så man får snygg häck i varje fall, dock liten...men snygg!

Och nej, jag lägger inte ut nån bild på den så ni kan bedöma den som med hjälmen.....

Förvirring

Sitter och funderrar vad haf gjorde igår.

Det går sådär...

Började dagen igår med en morgonpromenad. Kastade av mig täcket, hittade några kläder i min trötta förviriing, kopplade Selma och gick.
3 gånger fick ja återvända in efter att ha stängt dörren.

Först hade jag glömt mobilen. Irrade som fan och letade efter den.

Efter det gick jag ut, låste...vände tillbaka och letade efter min stegräknare som jag tappat.

Ut igen, låste dörren, skulle slå på min Mp3. Då är det bara hörlurarna som hänger runt halsen.
Det va bara kasta sig in igen.

Mitt i allt kasos är en hund med koppel och kastar sig lite förvirrat in och ut som jag. Är nära att trampa på henne gång på gång.

Tog mig en sväng på 6 kilometer, va ute ca 45 minuter.
Kändes rätt bra.
In och åt frulle, men glömde bort mitt morgonkaffe. Så kan det går när man ruckar på rutinerna.

Kilade vidare till jobbet där jag hade hand om tidningarna, vart en kul dag. Alltid skönt när man får sköta sig själv.

Blir mer och mer inne på att skaffa mig en riktig kamera.
Tur att det finns fler entusiaster än jag som också har lite koll på vad man ska tänka på.

Om ni inte hör eller ser mig på några månader så är det för att jag är ute och leker paparazzi.


Men men...tiden går och det är dax för mig att rulla till jobbet.

vart en morgonpromenad idag med måste jag ju tillägga, annars glömmer jag ju bort vad jag gjort...ni vet ju hur jag är.


Aningen smått förvirrad....oftast!

Till alla blobbare

Eftersom blobben nu verkar vara ett minne blott så måste man ju kila vidare i livet.


www.facebook.com


Ska vi säga att vi ses där istället?

Några ord om absolut ingenting viktigt alls.

Förfärligt vad man kan bli seg av lite alkohol.

Och för att inte tala om basrösten.
Låter som om man rökt filterfria cigg i större delen av ens liv.
Man börjar bli gammal....Fast såhär seg va ja inte ens efter min och Stinas 3-dagars i sommras.

Tur att man kan ta och hoppa i sin snart. Blobben funkar inte ens...men ändå sitter man framför datorn och slår ihjäl sin tid.
Imorgon jobbar jag en sån där helajävladagentid. Ruttet. Ska jag hinna göra något innan jobbet måste jag ställa klockan, annars kommer jag sova bort hela dagen. Får se om jag drar ner till gymet, annars blir det en springtur på kvällen. Måste se till att hitta en vakthund att dra med ut på gatorna när mörkret faller.
Annars kommer jag bli uppäten av stora läskiga farbröder. Dom är jag rädd för.

Idag har det inte blivit mycket träning, tog en liten promenad till Junies dagis, det va allt.

Annars har jag skött mig riktigt bra den här veckan.
Åt dock nachoschips igår när vi va ute. Men ingen bakismat idag!

Är rätt nöjd med den här veckan, hoppas buken försvinner snart också.

Nä, nu ska jag slita mig....

Sov gott.
Det ska jag göra.

Såhär ser jag ut i min cykelhjälm!

Lovade ju Andreas att lägga upp bilder på mig i min hjälm.

Personligen tycker jag det ser ut som om jag har globen på mitt huvud.

Men det är väl bättre det än att kleta ner min hjärnsubstans på en lyktstople någonstans som Natalie sa.

Jag är på väg att få en uppdatering på hjälmfronten måste jag tillägga!
Min kära mor ska fixa en subaruhjälm till mig, förhoppningsvis lite ballare än champinjonen ni ser på bilden.

Så, på en skala mellan 1-10... vad tycker du?image49

                                     image51


Bakfyllans dag

Herremingud så skoj man kan ta ibland!

När Andreas kom hem till mig för att ha Junie igår så tog jag min cykel och susade mot karin. Junie stod i fönstret och skrek :"hjälmen mamma"... hade kammat mig och ville inte fördärva frisyren (smart).

Nordanvinden har kommit till byn och när man får stå upp och trampa i nerförsbacka inser man att det är bra drag i den gamle orkanen.

Väl framme bjöds det på ett glas vin och lite mat.
Sen vart det mera vin och lite cider som gled ner. Guuud så gott det va!
Jag, Anna och Karin drog oss sen ner på byn. Lyckades krossa en glasflaska på vägen ner, skulle kasta den i farten i en papperskorg, typ missade lite...
Oups!
Akta era hundar om ni går vid busshålssplatsen vid bron över E18.

Väl nere rullade det in massa folk, en del åt, en del dreglade över andras mat...nämner inga namn.
Vart en del cider för mig...
Hamnade i dåligt sällskap, Anna på min ena sida.
Anna röker.
Anna bjöd flera gånger.
Madde sa nej tack.
Till slut stoppade Anna en cigg i halsen på mig, och tände på.

Alltså, inte mitt fel!

Ringde och drev lite med en jobbarkompis som skulle ramla in lite senare. Han hade vart i Norge helgen innan så jag drog lite norska rader för honom, tur att man lärt sig lite i sommras.
Haha, hade skitkul!

Senare på kvällen när bil och bob stängt drog vi vidare till sky bar, vartt sittande där ett tag innan det va time att åka hem.

Cykla.
Va knappt i form att gå vid det här laget.
Men det va bara häva sig upp på den svarta och börja trampa, och hålla i sig. För det va som om någon annan styrde åbäket. Men hem kom jag till slut i varje fall.
Hade nog behövt den där hjälmen då....

Väl hemma åt jag lite keso, och kastade mig i sängen.
Rummet snurrade sådär bekant, men tack och lov somnade jag ifrån det...så trött va jag.
Andreas sov kvar och meddelande att jag inte vart särskilt tyst när jag kommit hem... Försökte dock smyga.
Han va så snäll dagen efter att han tog Junie och körde henne till dagis på morgonen.
Skulle gått upp 7 när klockan ringde, men snoozade femtielva gånger.
Tusen tack A!

Nu sitter man här, lite bakis och jävlig på en onsdagförmiddag. Känslan är inte helt normal.
Skulle ut och ridigt i sala idag, men är inte körbar, så det är bara låta bli.
Vart nog lite mer än tänkt igår, men hade ju sååå roligt så det va värt det.

Förresten är det kul att höra att folk läser om min misär, mina påhitt, galenskaper och bakfylleonsdagar.
Ska hälsa till dig Dannyflow....gissa från vem?
Börjar på S och slutar på A

Nu ska jag stirra ut genom fönstret och vänta på ett tagisbarn som ska hämtas, sen jobba.

Ge mig din åsikt!

När jag rider har jag hjälm
När jag åker motorcykel har jag hjälm.
Samma med moppe.
Jag har bälte när jag åker bil och flytväst när jag är på sjön.

Inget konstigt med det, alla har ju det och alla vet varför man har det.


Men

Så fort man ska cykla och sätter på sig en hjälm, känner man sig om värsta supernörden!

Jag om någon vet ju vad som kan hända, skulle typ vart död om jag inte haft hjälm när jag va med om en ridolycka för några år sen.

Varför denna töntstämpel?
Jag har ingen lust att gå åt i nån olycka och kola bara för att man inte hade hjälm. Men ändå så tar det emot att ha en.
Men vem skulle ens kommentera någon som har det?

Vem skulle säga: fan va ful du är i din hjälm...?

Dessutom så har jag ingen bra förklaring till min treåring när hon frågar varför inte jag har hjälm. Mitt huvud är inte mer hållbart än hennes.
Så idag när vi tog våran premiärtur med nya sitsen till henne, åkte den på.

Jag är ju inte den som bryr mig så mycket om vad folk tycker annars. Jag borde ju bära den med stolthet och tycka: fan va jag är bra som har hjälm!

Men jag känner mig som en supernörd...

Vad tycker du?

Peppa mig till att fortsätta använda den och vara en såndär ansvarsfull och klok mor...



image48











När alla vännerna gått hem

Som den känslomänniska jag är kan jag inte låta bli att skriva av mig.

Så jäkla hopplöst känns det. Hade bestämt att bara sluta tänka på det och trycka bort det jobbiga. Det har ju gått förut.
Men nu känns det extra jävligt.
För det finns inget att skylla på. Bara en dum jävla praktisk sak som man aldrig kan ändra på. Allt annat är ju så bra... förutom en detalj.
Ingen kan ändra på det, ingen kan offra det som krävs.

Vad va meningen med det här....

Förutom att man ska bli påmind om hur ont det kan göra...


"ja, d er jo d..men savner deg och er litt sint for at vi bor så langt fra hverandre.".



Vad har världen emot mig?

Vaknade rätt utvilad imorse.
Tittade in i Junies rum, där låg hon och sussade,
kortklippt och oskyldig.
Drog iväg till dagis med henne och cyklade sen och lämnade Selma och vidare til jobbet. Slängde mig under solariets heta strålar i hopp om att få lite färg på min bleka kropp.
Sen ner å jobbade.

vart hämtad efter jobbet av Andreas och Junie som hjälpte mig att löpa en cykelsits till Junie. Va på Sportex på Hälla, fick superbra hjälp av en supertrevlig kille!
Så, nu får dom reklam också!
Köpte sitsen, åkte ner på stan för att köpa ett skydd till min andra handled på jobbet... nu ser jag handikappad ut...jättemycket!
Men bättre det än att det smärtar!

Hem, käka lite köpt kinamat, det är rätt nyttigt har jag hört, eller hur många feta kineser finns det?

Andreas drog och jag ringde tele2 för att min boxer har vart paj i över en månad.
Efter 5 försök kom jag fram till telefonkön. Man hamnar inte där direkt nämligen, först ska man få vänta och ringa om ca 300 gånger för att ens få vara med och trängas. Väl framme i den enorma trängseln, fick jag vänta i 27 minuter innan FjollanFredrik svarade lite drygt i mitt öra. "dra ut sladden"
"sätt i sladden", "sätt i sladden och håll knappen inne". Nu ska det räknas ner i displayen.... Nej, det händer ingenting!
Svor jag lite förbannat i hans öra. "Nähä, då får vi byta ut din box".
Jaha! Och hur lång tid tar det nu då?
"nja, det har ju vart lite förseningar, så ca 3 veckor"
Hade god lust att peta ut ett öga på den jäveln, fast det är ju inte riktigt hans fel, men ändå!

Undrade vilken kompensation jag skulle få eftersom jag betalar ju trots allt för kunna se på TV(även om jag gör det väldigt sällan).
"Nja...asså, det ingår ju i hyran" Sa FjollanFredrik.
"Ring kundtjänst när du fått din nya boxer så kan du kanske få lite extra kanaler"
Skit på dig, hej!

Nu ska jag ha tv 1000 och ligga hemma varje lördagsnatt i min ensamhet.

Vill jag ha sällskap kan jag ju alltid ringa FjollanFredrik, det va ju en hyvens kille.

Anna på kaffe om 5!

Ska omfördela min energi

All energi jag lägger på saker som får mig att må dåligt, ska jag nu lägga på att ta mig dit jag vill i livet.

Alla funderingar på meningen med vissa saker, saknaden, viljan och hoppet om ett mirakel kan ske. Allt ska omvandlas till något jag tror 100% på.
Jag väljer ju trots allt om jag tillåter mig själv bli ledsen över något som jag vetat hela tiden kommer bli svårt. Men hoppet om att det ska fungera finns alltid. Där är jag den ständiga optimisten.
Jag får tacka för fina minnen och en erfarenhet till att lägga i arkivet.

Det är väl därför vi lever, för att lära?

Gör om och gör bättre.
Nu är det dax att glömma, sluta hoppas och blicka framåt på något som är realistiskt.
Man är aldrig ensam om att bestämma, men man bär ensam ansvaret för sitt eget bästa.

Back on the bull.

22.29

Dagen började som sagt med en del otrevliga saker,inge mjölk i kaffet, tvättstugeincidenten och Junies hårklippning.

Men tack vare några bra personer avslutades dagen rätt bra.

Hade bokat ridtur med Jessica kl.18, kom lite sent för jag lämnade Junie hos Andreas så en kompis tjej fick klippa till frissan på henne lite.
Lämnade henne där med orden: försök att spara så mycket längd som möjligt!!

Gasade bort till stallet där jag alltid får lugn och ro i min kropp.
Anna stod färdigsadlad på gången när jag kom.
Det va bara till att hoppa upp, lyx!
Jessiva drog fram lite bommar till den lilla pållen som vi tog oss över rätt bra!
Med tanke på att hon bara blivit riden 4 gånger innan jag satt på henne :)
så sköter hon sig riktigt fint. Hon va till och med nära att mjukna lite i höger varv!


Efter ridturen hjälptes vi åt att putta ner en ensilagebal på an massa hundra kilo och rulla in i stallet. Där fixade man dagen styrkepass!

Vidare mot Andreas där Frida hade fixat till Junies..."frisyr"
Hon hade lyckats spara rätt mycket hår....på ena sidan.
Resten får växa ut och klippas till efter hand. Nu har jag en unge som sewr ut som ett äkta dagisbarn! Pottfrisyr! Hör till det fulaste jag vet. Tacka fan för att den sitter på den sötaste ungen jag vet ivf.
Nu är det som det är, inte mycket att göra åt den saken.
Sparar kanske in en tjuga på balsamprodukter eller så...
Frida sa att dom hade extensions på hennes jobb. Funderar starkt på det.
Älskar ju min lilla unge trots det lilla hyss hon gjorde idag.
Hon har ju aldrig vart en bråkstake så nånting måste hon ju få höra om när hon blir gammal.

Drog med mig Andreas hem till mig. Lockade med lite mat till den magra kroppen.
Det funkade.
La Junie berättade hur mycket jag älskade henne...och hennes hår.

Sen drog jag på mig skorna, slängde på lite reflexer, mp3:n och drog ut.
Hade ett riktigt härligt tempo och turen känndes riktigt bra, tog en sväng jag vet är 3 km, plusade på lite så jag kom upp i 4.7 km innan jag va hemma igen.
Inte trött, inte gått något!
Känns skillnad efter att man fipmat!
Det är belöningen. Hoppas den syns runt midjan snart också!

Fast igår fick jag höra 2!! gånger att jag såg vältränad ut! My god!
Jag vart ju såklart glad.

Nu sitter man framför burken igen, det är mitt viktigaste!
Tänk om den skulle brinna upp eller så, vilken katastrof!
Tur att man har vett att röra på kroppen när man sitter här så ofta.

Förresten, nu vill jag ha en man!
Hösten kommer......


Inte desperat, bara lite....kramsjuk.

Hårresande upptäckt

Katastrofläge....

Hela dagen började på ett rätt bittert sätt.
Junie tjatade skavsår i öronen på mig innan jag orkade pallra mig upp, redan där vaknade jag med ett halvtaskigt humör.
Mjölken till kaffet va slut, så det blev till att dricka utan.

Packade min enormt stora väska för att kämpa mig ner till tvättstugan. Har inte tvättat på över en månad och säcken va sprängfylld!
Väl där sorterade jag alla kläder, la in i maskinerna, fyllde på med tvättmedel och skulle slutligen sätta igång den.
Det gick inte!
Tröck på alla knappar, kollade strömbrytarna osv...sen kollade jag tvättschemat.

Stängt på söndagar!!!

Drog alla svordomar jag kunde så lågt jag kunde så inte Junie skulle höra.
Va riktigt irri vid det här laget.

Drog ut å cyklade en sväng innan Maja ringde och frågade om vi skulle med till Djäkneberget.
Behövde verkligem muntras upp lite så vi packade väskan och åkte dit. Mötte Jessica med dottern saga och Maja Laura. Hade riktigt trevligt och vart på rätt bra humör under dagen.
När det va läge att röra sig hemåt bestämmde vi att Maja och Laura skulle följa med, Jessica och Saga skulle vidare...

Väl hemma lagade jag och Maja mat, tjejerna lekte som vanligt bra i Junies rum., va in och tittade till dom. Då satt dom i Junies fotölj, Laura läste bok och Junie kammade sitt hår...sitt långa fina ängla hår.

5 mintuter senare kom dom ut.

Målade med tuschpenna i hela ansiktet och

med avklippta hår!!!

Junies långa vackra hår är nu avklippt längs med örat på ena sidan. laura fick ivarje fall behålla lite längd på sitt långa fina hår.

Jag och Maja visste inte om vi skulle skratta eller gråta. Men vi tog ett rejält varsitt snack med våra barn som skämdes som två hundar.

Nåt mer som kan hända idag?
Kasta all skit på en gång vettja!

Ska ju ut i stallet och rida så man åker väl i backen också.
Likabra det.

Lyckades föreviga barnens bus med kameran. Nu blir jag mest ledsen när jag ser det, men snart kan vi nog skratta åt det. Dom är bara 3 år och fulla av bus.

Det är bara hår, kunde vart så mycket värre.

Men ändå...

 
   

A new day has come

Detta är första gången något liknande händer!
Jag vaknade före Junie i morse, utan några väckarklockor.
klockan va en bit över nio, och jag låg fortfarande kvar i sängen när hon kom in med ett leende.
Vi åt frulle och drog sen till Vallby där vi mötte en kompis från öppna förskolan. har sagt till varandra att vi måste ses osv, men månaderna går och det blir inte av. Tills idag!
Vi hade supertrevligt, vi sitter liksom i samma sits hon och jag, fast tvärtom.
Jag har lämnat någon och hon har blivit lämnad av någon. Man får mycket insikt av hennes berättelse, samtidigt som jag kan få henne att förstå vissa saker. Mycket bra!

Efter Vallby och en nyttig grönsallad drog vi vidare till den förbannat tråkiga sugiga marknaden.
Att man aldrig lär sig att man bara får trängas med förståndshandikappade och indianer!
Skiten dom säljer går att jämföra med folket som njuter av att gå där!
Fick till slut två trötta barn i handen och drog och köpte glass itsället, mycket uppskattat.
Tog en piggelin.

Hem och slängde ihop lite krubb innan min fina nordis väntade på mig.
Drog på sadel och träns, lämnade Junie till ägarens dotter så gav jag mig ut på åkern och njöt.
Det rensar huvudet från alla trista tankar man har.
Många bekymmer försvinner den tiden man har 400 kilo hästkraft under sig.

Väl hemma igen kom Tobbe över och visade sin nya fina supersnabba dunderbil.
Pratade om ditten och datten som vanligt.

Nu är det snart movietime.

På återseende.

På tisdag ska jag bli full, det längtar jag efter!


Nöden har ingen lag

Nu sitter jag här, nöjd!
Lustigt att man kan ta bort en heldags konstig magkänsla på 15 minuter.
Ringde i min desperation till grannens dotter och frågade om inte hon kunde sitta här medans jag sprang!

Så desperat va jag!

Tusen tack Tua!!!

Men nu känns det så skönt!
Nöjd, belåten och med gott samvete för att jag rört på mig idag med.

Vägde mig hemma hos Maja idag.
Vart lite förvånad, lite besviken och väldigt peppad!
55 kilo om jag minns rätt.
Jag kan ju bara hoppas att det är muskler eller annat bra som väger.
Men jag vill ner 2 kilo i varje fall, eller byta mot lite muskler.

Men jag vill ha resultat fort!  Nu på momangen vill jag vara i form!
Helst på en gång, ännu hellre igår!
Jag tycker inte det är snyggt med pinnsmala tjejer så det är inte det jag suktar efter, bara lite fastare kropp.
Snart är det ju försent att bli fast, skiten hänger ju förr eller senare. Bättre att det blir senare.
Gäddhäng, hängpattar, påsar under ögonen, bristningar osv... man får göra allt man kan för att undvika kniven in i det sista :)

Men igentligen vet jag ju att man är fin som man är och bla bla bla... men ens egen kroppsuppfattning skiljer sig ju oftast från andras.
Jag vet att mina vänner tycker jag är fin trots mina finnar, likaså min dotter tycker om mig även om jag går upp 5 kilo. Träffar man någon så tycker säkert han om mig fast jag har en sne tandrad.
Det är ju insidan som räknas säger man. Visst stämmer det, men mår man bra på insidan syns det på utsidan och tvärtom.

Nähä, undrar om man hoppa in i duschen kanske.
Sitter här svettig och äcklig...

Ingen tycker om mig, ingen vill ha mig...

Wonder why!




Ja, jag driver med mig själv..... ofta och mycket.













En obehaglig känsla kryper i mig

Rastlös
Fundersam
Irriterad
Känslosvallningar
Magkänsla
Oro
Energi

Idag är det en jobbig dag. Vet inte varför, men i mig gnager en känsla av något jag inte kan beskriva.
Idag är det jobbigt att inte ha någon att kramas med eller ha vid sin sida.
Jag saknar...

Vill bara ge mig ut och ta en springtur så jag får bort lite tankar.
Men jag har Junie sovandes så det går inte....


Nog om misären.

Imorse vaknade jag av att jag kände mig så grymt utvilad, fast klockan inte ens hade ringt än.
Vart lite misstänksam och kikade på mobilen som låg där så oskyldig...
9.30, jaha, det va den tiden man skulle vart på jobbet igentligen.
Det va bara att ringa och säga att man kom lite senare...
Hade ju självklart vart strul på jobbet, plus att det va lönehelg. Såklart!
Men dagen vart rätt bra ändå, slutade vid 17 och drog direkt hem till Maja och hennes dotter för att sitta i deras lekpark och äta en sallad.

Majas två vänner va där med. Alla rökte, utom jag!
Satt och sög i mig röken dom blåste ut, men det räknas inte.

Sen drog vi hemåt Junsan och jag. Till en lägenhet där blomflugorna frodas, fast soporna töms och det blir diskat.
Kanske ska lyssna på rådet att kast alla blommor jag har och köpa nya. Inte omöjligt att det blir av.
Alla mina blommor har vissnat ändå. Dessutom har vi ett bra erbjudande på jobbet den här veckan (smygreklam) på lite grönt. Men dom där små feta  bruna äcklena verkar gilla att leva gratis i mitt kök.

Nu sover min prinsessa och jag kan inte mer än att längta ut till en springtur som tar bort känslan jag har i kroppen.

Imorgon blir det stallet igen...








Bra Madde!

Jag är grym!

Idag har jag motionerat och det känns så bra!

Började med en cukeltur på morgonen, lämnade Selma hos sin dagmatte och sen vidare till jobbet.
Jobbade.
Hade sällskap med Anna på vägen tillbaka för att hämta Selma.
Tog den lilla svarta under armen och cyklade hem. Där har du en fördel med en liten hund. Visst kan hon springa brevid, men det va såå varmt! Bara plocka upp i famnen, och cykla.
Testa det med en golden!

Väl hemma drog jag på mig mina springasnabbtskor, gav mig ut på lite okända vägar (inget ovanligt, ni vet)kom hem 40 minuter senare och kikade på stegräknaren, 6 km!
Sprang mer idag än sist, gick lite men inte som sist.


Kom inte mer än hem förrens jag såg att klockan va 19, Junie och Andreas skulle med ut till stallet!
Svidade om till ridkläder och vart hämtad. Red den lilla pållen några varv runt en åker,och ja! Det känns!!
Benen/ryggen/arslet ömmar!

Mina ben känns nu som två stockar, aj aj!


Men fy vad nöjd jag är med mig själv.

Dessutom vart det bra mat, filfrukost med kaffe. Lunch, spagetti och köttfärsås.
Mellis, en burk keso. På väg hem från jobbet, en banan och lite keso. Efter träningen en halv matlåda spagetti och köttfärsås som fanns kvar och ett gäng morötter på det.

Ska bara dricka mera vatten så är gudarna glada med!

Nu är jag slut som människa och måste sova.
Slänger med en bild på mig, vi delar väl med oss av allt, även svettiga bilder och snea tänder!?


Ibland blir man förvånad, ibland inte



God morgon!
Sveriges minsta blogg har vaknat.

Jag är som vanligt...tankspridd och en liten aning förvirrad.
Varje morgon är det samma sak.

Tisdag, ut med några på jobbet och tacka av en jobbarkompis som vart där längre än jag, tror hon började någongång på istidens mitt. Har självklart skrivit upp mig då!
Jag är ju barnledig och sen börjar ju inte förrens 14 dagen efter, perfekt kväll för lite galej!

Låg i sängen igårkväll och plötsligt slog det mig...

Jag är ju inte barnledig!

Har ju igentligen Junie från nu till onsdag nästa vecka!
Alltså, inte läge för galej!
Det är ju bara nu under inskolningen allt blivit förvrängt.

Måste nu kolla upp om det går att lösa...tror nämligen Anna kommer tjata lite på mig annars.
Som hon har fixat nu så är det inte läge att banga.
Men det är ju inte upp till mig.... ska kolla.

Förresten så måste jag bara berätta en sak.
Jag hatar att diska. Jag hatar att diska för det är tråkigt och jag får faktiskt väldigt ont i min onda tumme.
Alltid bara när jag jobbar och när jag diskar av någon anledning...
Nu är klockan 07.12, jag har dikat upp från frukosten!
Fixade mitt morgon kaffe, ställde det på bänken och satill mig själv:
När du har diskat klart ska du få ditt kaffe.
Det här kan bli en bra dag!


 

Tänk om...

Ibland är livet orättvist...

Man undrar ibland vad som är meningen med att vissa vägar korsas.

Är det för att ge livet en liten extra krydda, eller för att se hur mycket energi man orkar/vill/kan lägga eller är det bara ett sätt att göra livet surt för en?

Hur som helst.
Vad är man beredd att göra?

*********************************************************************************************************************************

Dagen idag:

Hade ju absolut tänkt att träna, så långt hade jag planerat.
Rida skulle jag, men sen så ringde Linda och sa att den pållen jag skulle rida fortfarande va lite halt, så det vart inget.
Sen lämnade jag Junie senare än tänkt till hennes pappa. Och vid 20 kom Anna över på en kopp kaffe med morot.
Efter det så fastnade jag vid datorn... Nu är klockan 22.30 och jag skulle mer än gärna dra ut och springa, om det inte vore för alla idioter som kan gömma sig i buskarna...
Alltså, ingen träning idag. Men rätt så nyttig mat, eller det vart en köttfärspaj på Kajens fik... annars så vart det tomater till middag, men en klick keso!

Ska nog ta en morgonpromenad imorgon bitti, nu när jag faktiskt är barnledig.

Har ivarje fall sett till att Kajen får sig ännu en stammis, Sara vart sååå frälst att hon nästan vart sur för att jag inte visat henne stället förr.
Borde ju få ett bonuskort för alla man drar dit!
10:e måltiden gratis eller nåt...

Nu ska jag knapra en morot och titta på min nya grej jag köpte idag, en webcam!
Allt för att komma lite närmare den som bor alltför långt bort...
image41
Tänk om livet vore bara en liten aning enklare...









Den enda sanna glädjen

Skadeglädjen är den enda sanna glädjen!

Det bevisade Junie för mig när hon gapflabbade när jag råkade slå huvudet i lekstugan i parken 25 gånger idag...


Tack för den!


Nu drar vi ner till Kajen för en kopp kaffe och kanske en glass (till J såklart, jag kör fortfarande "stenhård" diet... )
med Sara.

Ska fråga om det är minimjölk i kaffet....
Annars tar jag utan.

Bajskorvar med kissås

Fantasin flödar med en treåring i huset.

Ser hur hon plirar med ögonen när jag säger vad som ska serveras.
Nu har vi en hel eftermiddag att slå ihjäl, ska nog åka på fikaturné någonstans.

Inte alla som är hemma såna här dagar, men jag ska kolla adressboken!

Nu ska det drickas kaffe!!

Lunch: 1 morot och 2 kokta ägg, 1 kopp kaffe.

Klämmer mig på magen och tränger bort hungerkänslan...

Funkar sådär.

Hade jag vart cool och inte om vad folk tyckte om min kropp, hade jag lagt upp en före och efterbild. Men eftersom jag bara har en förebild, så känns det lite hårt...väntar tills jag har en bild när jag trimmat till mig lite...

På återseende!


Just another day...

Ibland när klockan ringer, eller som idag, när Junie kom med sin pappa vid 7 snåret, orkar man bara inte gå upp. Kroppen talar om för en att man inte är klar än. Och man somnar om på 1 sekund trots att man har en treåring som kacklar brevid en.
Känns som om man går emot kroppen totalt när man släpar sig in i duschen, kan ju inte vara nyttigt...

Nu är jag lite mer vaken i varje fall och är snart på väg ner till dagis i regnet.

Sen blir det träning igen av nåt slag. Antingen blir det rida igen (vilket jag tror) eller så gymmar jag.
Kanske både och, vet också att jag är medbjuden av Stina på motionssim på löga.

Såg till att raka benen i morse, ifall det blir så.

Blir så jobbigt mottstånd om man är för luden....

Nu är det resterande morgonrutiner som gäller...

Dagens frukost vart en tallrik gröt och en makrillmacka å en kopp java!

Mitt i naturen

Middagen idag vart köttfärsås och spagetti, samma som lunchen.
Sen tröck jag i mig ett gäng morötter...vad har det för inverkan på magen?
Cement?

Det gäller att hitta en balans i allt man gör...

Tog mig ut till stallet på eftermiddagen, klev ur bilen och tog ett djupt andetag!

Häst!

Älskar doften av hästar en varm sommardag, mycket minnen knackar på en gammal hästtjejs axel.

Klev ner till stallet där lilla Anna står. Sadlade och tränsade.
Ut på gårdsplanen och hoppade upp, sen kom Linda ner med sin häst till mitt stall, sen bar det iväg.

Red genom skog, över fält och upp i backar.
En galopp på en lummig skogsväg.. Man lämnar problemen bakom sig och lever!

Va ute en timme och jag hoppas det kan räknas till dagens träning.
Fick knipa mig fast ett par gånger när Anna svängde om för att det låg en livsfarlig planka framför henne.
Plankan va lika farlig alla 5 gånger vi försökte gå förbi, så 5 benknip vart det ivarje fall. Måste ju kunna räknas!?

Tog en sväng på åkern med Selma efter jag ridigt, va rätt skönt för min kropp är ganske mör efter dom senaste träningsrundorna.Men då vet man att det tagit, och att man är i grymt dålig form.

Hem och duschade och hälsade sen på min gamla vapendragare Madde. Vi ses inte alltid så ofta, men vi plockar alltid upp där vi va.
Vi vet nog vart vi har varann ändå.
Hoppas bara våra planer blir av om 2 veckor... vi har lite att ta igen :)
Va där och vart bjuden på kaffe, sen tog vi alla hundarna vi hade och gick på en olsvart skogspromenad.
Är oftast mörkrädd, men när man har 7 stycken hundar med sig så är man rätt lugn...
Största är en dobbis, den minsta en Chihuahua, sen är det rätt gott och blandat därimellan.

Hoppas min framtida karl vill ha många hundar....

Nu ska jag nog sussa lite i min ensamhet, bara jag å Selma hemma....

 Men hon är inte så bara....hon är min bästaste underbaraste lilla hjärtegris!

image38 image39




 

Jag och mitt liv

Jag är en högst förvirrad och tankspridd människa.
Det är ingen nyhet för dom som känner mig.
Tex så letar jag efter min mobil mellan 3-10 gånger, varje dag.
Anledningen till min blogg är igentligen bara för att jag ska komma ihåg mitt eget liv.
Sen om någon läser det och gottar sig, är helt ok.

Nu ska jag i varje fall komma igång med lite smalmat och träning, och för att minnas vad jag gör så kommer det ett litet utdrag ur dom senaste dagarna i mat/träningsväg.

Söndag.

Tänker ignorera förmiddagen...
Spang/gick Hökåsenspåret på 7.5 km
Åt tomat och keso med lite gott liv skinka till middag.

Måndag.

Grötfrukost, 2 knäckebrödsmörgåsar med makrill 1 ägg.
Pyttelite korv och 1 potatis och grönksaker på Junies dagis
Gymade 40 minuter.
Keso, tomat, skinka till lunch
Keso, tomat skinka och paprika till middag.
Lätt fil å musli väl hemma.

Tisdag.

Grötfrukost
Köttfärsås & spagetti till lunch
1 kokt ägg, 1 makrillhårdis, keso och en morot till mellis.
Träningen blir en sväng på hästryggen.

Så långt har jag kommit med mitt nya nyttiga liv.. :)

Blir jag smal och stark tro?




Tankar från en treåring...

Mamma, hur fick ni mig?


Köpte ni mig?

Välkommen till höstterminen barn

Känner mig lite nervös.

Har ju tagit steget från min lilla blobbdagbok för att nu avancera hit.

Känner mig som en lärarinna med sin nya klass.
Men tack och lov så är det ju bara ni, min särklass som läser om mitt liv.
Ni som inte förstår bättre och inte har annat att göra än att gotta sig i min misär.

Hur som helst, här får ni gotta er i hur jag fäller krokben på mig själv och alla andra tabbar jag gör. Det är okej, jag bjuder på det.

Hm... vart ska jag börja då?

Jo, jag packade ju väskan i fredags för att bege mig till Söderbärke med Stina och Junie. Hämtade upp Stina efter jobbet. Tanken va ju att det skulle bli en nyttohelg, så vi packade med oss springasnabbtskorna och begav oss till Maxi för att handla. Började fint med lite kräftor, keso, grovt bröd...Till slut flippade vi ur och det slutade med att vi hetsåt smågodis hela vägen till dalarna.....

Hade en lugn och skön fredagskväll, kollade på shrek och somnade allihopa i samma säng.
Stina och jag är bäst på att ha sleepovers för övrigt!
Vaknade på morgonen i våran bäddsoffa för 2, av att både Stina, jag, Junie och Selma låg brevid varandra.
Kääärlek!

Dagen efter bar det iväg till Smedjebacken för att kika in lite olika saker.
Vi va blandannat på ett stenmuseeum.... det va fullt av stenar...
Jättekul...

Fikade, åt en varsin sallad, tittade på ett gäng folk som köpte en varsin "julle". En "julle" innehöll:
3 kulor glass
3 dl vispad grädde
Maränger
Choklad eller kolasås
Strössel
1 pinne chokladkex

Stina och jag tittade länge på varandra och pratade om hur gott det skulle vara med en julle, desstom kostade den bara 30 spänn... billigt och gott.

Men!
Nu ska ni får höra gott folk!
Det vart ingen Julle för mig och Stina.
Vi höll oss till en varsin sallad men ägg och räkor!
Duktiga duktiga oss!

Fast vi vart bjudna på en glass av en överhettad glassgubbe inne i Fagersta.
Han erbjöd tom med Selma en glass för att bli av med dom.
Selma fick ingen glass.

Junie hoppade hoppborg och sen lurade vi upp Stina i en jättehög rutchkana som gick i ett rör och snurrade flera varv. Stina åkte och sa att det inte alls gich nå fort.

sen va det Min och Junies tur. Junie fick svindel och höll på att kola både en och två gåner bara på vägen upp.
Jag intalade bara mig själv "inte titta ner inte titta ner". Sen åkte vi...
Runt runt runt, fort neråt...

BANG!!

Uuuuääähhhh!!!! 

Lillstrumpan slog huvudet i taket i 37:e svängen.

Sen åkte vi till stugan.

Väl där dukade vi fram för kräftskivan!

Fast innan det så powernapade jag ett tag...

Sen kom  min älskade gammelmormor och min kära mor!
Sen va det slut på lugnet.
Mormor gick omkring i "parken" ( den rätt sora tomten, om du frågar nån annan) med Junie i handen och njöt.
Dom två har någon särskilt ihop...
Jag, mamma och stina fixade det sista innan maten, drack vin och rökte.

Maten va kanongod och kräftorna smakade bra.
Vinet slank ner och ciggen va ännu godare efter maten än innan.

Stinas och min springtur va ett minne blott när vitlöksbröden avlöste varandra.

Dock tog vi faktiskt en promenad efter maten.

Selma häll på att bli uppäten av en större hund, allt i sin ordning...

Väl inne igen vart det spelkväll.

Först spelade vi ett frågesportspel.
Jag vann!

Sen spelade vi ett spel om årtal.
Jag vann.

Jag skryter, ja!

Dagen efter åkte vi och fikade vidare och hamnde till slut i grängesberg hos ett par vänner till min familj.
Dom hade köpt ett underbart hus med charmiga trägolv och äppelträd på tomten.

Vart som barn på nytt när jag kravlade mig upp på Stinas axlar i hopp om att nå dom finaste äpplena. 
Va nära döden både en och två gånger.
Skrattade så vi kiknade...

Fick några bra till slut ivf.

Väl hemma så vart det en sväng i hökåsenspåret...där fick jag nära döden upplevelser igen.
Kännde mig som 200 kilosklossen som kedjerökt sen -47.

Nu ska jag leva på keso och tomater.

Och ja, jag har slutat röka nu!

Nu är det nyttoliv som gäller för den här fröken!
Bort ska semestermagen. 

I´m on my way!

1. I brist på en riktig...
2. Man undrar vad dom gör i Dalarna när ingen ser....
3. Hoppborg.
4. Den dumma rutchkanan
5. Mormor och Junie rockar loss
6. Ska vi plocka äpplen i min trädgård du å ja?
7. Sötaste ungen i världen, och den är MIN!

         
 

En liten lättnad...

Semesterns sista dag är nu kommen för det här året.

Jag har haft det kanon!
Mina första två veckor va helt galna och jag spenderade dom med mina vänner omkring mig.
Va lite rädd för att bli ensam och övergiven på min första singelsemester, men så vart det inte. Långt ifrån.
Jag har badat, solat, festat, fikat, ätit, vinat, dansat, njutit i hamnen med mina bästa omkring mig.
Nu väntar jobbet med många uppdateringar efter semestern, många man måste prata med om allt som har hänt.
phu, det kommer ta tid...

På söndag röks även min sista ciggarett!

Punkt!

Nu väntar en sista lugn tyst helg med en alldeles för underbar vän till mig :)

Landet nästa!



image29

That´s what friends are for.

Mina vänner är allt för mig.

Lycka är då jag har alla samlade runt mig :)

         


Sveriges minsta...

Sveriges minsta blogg säger godnatt.



Känslokaos
Formuleringsproblem
Hopplöshet
Skam
Förvirring
Ovisshet
Förståelse


Förlåtelse?

image21

Fler kära återbesök

Hade vissa saker jag lovat mig själv att göra under sem.
En av dom va att hälsa på min hund jag hade när jag hade familjeliv.
Han är numera pensionärshund ute i kvicksund.
Badar varje dag, vilket är hans stora lycka! Får mycket kärlek och har en enorm tomt att springa på.
Han kan faktiskt inte ha det bättre. Därför känns det inte så hårt att hälsa på honom.
När han insåg vilka det va som kom och parkerade bilen utanför "hans" grind vart han galen!
Det råder inga tvivel om att han kännde igen oss. Hoppade och studsade med den lite överfeta kroppen.
Selma fick ju självklart följa med och hälsa på sin pappa och dom röjde loss som aldrig förr.
Vi fikade och hade trevligt, men bestämmde oss senare för att ta en promenad ner till sjön.
Solen hade lyckats tryckas bort alla fula regnmoln som häng på himlen hela dagen, och när vi såg sjön ligga där så blank och fin...kunde vi inte låta bli. Det va först Junie som ville doppa fötterna, sen kavlade Milla upp byxorna...Till slut va både jag, Milla och Junie i och simmade. Och Gaston såklart.
Plaskade på rätt länge innan det va dax att packa ihop, soltorka och åka hem.
När vi lämnade av Milla så hade hennes mamma redan slagit på kaffe. Fick alltså även träffa henne igen och Selma fick återigen leka med en gammal bekant, deras lilla chihuahua Nossan.
Junie va glad efter dagen med stora idolen, jag va nöjd med att få träffa Gaston igen :)

Slutet gott!

   
  


Ett kärt återbesök

En gång i tiden hade jag en bästa vän.
Vi sågs så ofta vi kunde, hittade på massor av kul saker med våra familjer, grillkvällar, vin, skitsnack och hemligheter. Vi kunde prata om allt.
Hon vart gudmor till min dotter tom.
 Sen ändrade hon bana helt i sitt liv, precis som jag, skillnaden är att jag behöll mina vänner.
Nu träffas vi sällan, hörs knappt av.
Mest synd tycker jag det är om mitt och hennes barn, som tycker om varandra så mycket.
Junie har alltid haft hennes dotter vid sin sida, hon avgudar henne.

Nu är det ett år sen allt tog slut.
Idag bjöd jag över Milla.
Junie sprang emot henne med öppna armar...

Nu leker dom som förut i hennes rum...


image14

Min syster och jag...

Eftersom jag är nybörjare i den mer avancerade blogg världen så var jag tvungen att ta min bästa syster till hjälp med designen av sidan. Tusen tack lilla stora lillasyster som bor alltför långt bort från mig :(  

image12

Med vinden fladdrandes i håret försvinner många bekymmer

Idag tog jag med mig Junie ut till stallet igen. Man märker hur hon stormtrivs där, precis som sin mamma!
Ingen är gladare än jag!.
Hon borstar, matar med halmstrån, klappar och glider runt som om hon aldrig gjort nåt annat.
Med sin lilla cykelhjälm på huvet och sina stallkängor är hon så söt så jag vill putta omkull henne :)

Och blicken hon har när hon får hoppa upp på det lilla gotlandsrusset...oj oj oj!
Mallgroda!
Ingen får hålla i henne, hon kan själv. Men man måste leda, annars blir det lite läbbigt.

Jag själv fick låna Anna igen (hur man nu kan döpa sin pålle till Anna, men men). En otroligt snäll pytteliten kallblodstravare på 4 år som dom håller på att rida in.
Mitt uppdrag är att galoppera henne 5 varv runt en åker...
Man hör dom små ponnystegen dundra mot backen, känner vinden tåra ens ögon, doften av häst och känslan när hennes tjocka man piskar mig i ansiktet....Jag älskar det!
Vill aldrig sluta rida.

Tog ett varv i skritt med min malliga dotter brevid mig på sin häst och jag på Anna.
Då va jag så stolt i mitt hjärta! Min dotter, en hästtjej!
Plötsligt vart hon så stor. Rak i ryggen och inte en min när Lusen travade några steg.

Efter ridturen lämnade jag av lilla J till hennes pappa, stressade hem och packade badkläder. Men stannade till på solariet innan för en dyr bränna.
Sen bar det av till Badhuset och motionsimmade med Stina och Malin. Vart ännu lite mer taggad av att komma igång med nyttolivet igen...måste måste.
Äta nyttigt, men framför allt sluta röka!

Imorgon ska jag nog ta och hälsa på min gamla hund Gaston! 
Saknar honom, men klarar mig ändå bra med en hund...

Nu väntar bingen på mig.
har sällskap av Stina med, vi brukar ha lite "sleepovers" precis som när man var 14!


Just another day...

Jaha, jag testar med bloggen igen då.
Semestern springer iväg med rasande fart, den här veckan tillbringas hemma för Junie har inskolning på sitt nya dagis.
När semetern är slut är det även slut på allt vad rökning heter!!
Fy fabian vilken dålig människa jag är...kan inte hålla mig ifrån giftpinnarna.
Men på söndag ska sista sotet ner i mina lungor för att sen bytas ut mot frisk luft i motionsspåret.
Bort med putmagar och dallrande armar! Nu jävlar ska jag bli fit som en fjortonåring.

Idag är det rida kallblod på ängarna som gäller i full galopp, sen solarieholmarna i 30 minuter och vidare ner i en bassäng för att kråla lite.

Wish me luck                                                     




RSS 2.0