hold

Det är som ett badkar som sagt fylls till bredden.
Antingen drar man ut ploppen en sväng och låter det rinna undan ett tag, eller så svämmar skiten över på ett eller annat sätt.

Har sån jävla lust att låta det bli helt officiellt och bara få skriva av mig allt, och kanske kan man hitta någon i samma sits som vet hur fan man ska ta sig till.

Man ser ljuset i tunneln en sväng, men plötsligt är den släckt igen. Behoven man har som krävs för att det ska vara som det bör, måste det bortses ifrån.
Man har inget att säga till om, bara vänta & se om det blir bättre någon gång.

Jag väntar.

Och väntar.

Sätter livet på hold ett tag.









Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0